Jag var uppe till över midnatt, för att kolla grävlingfällan, men inte tusan (jag menar FAN) fastnade det någon grävling. När jag kom ut i morse, så var den också tom. Grävlingjäveln har varit här VARJE natt i flera veckor, men inte nu. Det finns några alternativa orsaker att välja mellan.
1. Han (för det MÅSTE vara en han) är så mätt, att han inte orkar ut ur sitt eget gryt.
2. Han har dött pga, diabetes, fetthjärta, stroke, hjärtinfarkt, eller något annat som kan komma av för mycket mat.
3. Han har lagt in sig på ett hälsohem, för att genom vegetarisk kost komma i form, så att han kan äta upp resten av mina höns.
4 Han har drabbats av tillfällig sinnesförvirring (så kallad "paltkoma") av den myckna maten, och hittar inte tillbaka hit.
Att det är en "han", vet jag av hur det ser ut i husvagnen. Under en av bänkarna har han släpat in några höns, och tuggat lite på dem. Det är som en ungkarlslya där han kan njuta av ett välfyllt skafferi. Ett ställe dit han kan bjuda in brudarna på supé.
Mer från dagens händelser.
Jag hade allt planerat. Köpa cement på Bauhaus, hämta ut medicin på lasaretts apoteket, äta lunch på lasarettet, läkarbesök, mellanmålsäpple i moppen, arbetsterapeuten, och moppe hem.
Det sprack redan på Bauhaus. Jag hittade cementsäckar som var lite trasiga, som jag kunde få köpa för halva priset, Jiipii. Jag slängde in (Ljug. Jag hasade in dem) fyra stycken i bakluckan och körde fram till kassan. Var är plånboken? Ja, inte hos mig i varje fall. Det vill säga, inte hos mig i moppen. Jag försökte få kredit genom att lämna min kamera, men det var kört. Jag tänkte att jag i alla fall skulle slippa lasta ur säckarna igen, men det var bara att lyfta ur dem igen. Jag hade en timme kvar tills jag skulle vara hos läkaren, så det var bara att skippa apotek och lunch på lasarettte, och köra hem. Först tänkte jag skippa det, men insåg, att även om jag skulle komma in hos doktor och arbetsterapeut, så skulle jag aldrig i livet få ut min nya medicin utan legitimation. Då fick jag lite hjärnsläpp, för jag trodde faktiskt att jag skulle hinna hem, om jag skippade lasarettet. Det var efter att hunnit en bit på vägen hem, som jag "kom ihåg" att det tar inte en timme att köra fram och tillbaka. DET TAR EN TIMME ENKEL VÄG!! Det var bara att ringa till läkarmottagningen och meddela (telefonsvararen) att jag inte hann dit. Väl hemma, hittade jag mycket riktigt plånboken på köksbordet ,där jag hade lagt den för att inte glömma den. Jag slet ut en bulle, och två piroger ur frysen, värmde dem lite i micron, samt slängde mig i moppen igen. Det krasade mellan tänderna av is från frysen, men jag fick i alla fall inte insulinchock.
När klockan var 14.30, så hade jag inte långt till läkarmottagningen, så jag åkte dit på vinst och förlust. Läkaren hade inte försvunnit, utan kunde ta emot mig de sista minuterna på min bokade/avbokade tid. Jag fick mina recept, och hastade vidare. Hos arbetsterapeuten blev det lite pinsamt, när jag skulle redovisa veckans mathållning. Allt var jäääättebra, ända tills idag. Ingen lunch, och en kanelbulle istället. nåja. Vidare till apoteket, och tills sist Bauhaus. Jag körde fram till kassan direkt, och lastade i cementsäckarna. Kvinnan i kassan frågade mig om jag hade betalat dem förut, eftersom de stod där. Jag överlade med mig själv en stund, men eftersom jag är så ärlig att jag är dum, så sa jag nej, och drog upp plånboken (som jag inte hade lyckats tappa bort på alla stopp). Hon började berabeta kassan, och kodläsaren, men det gick inte så bra. Det där med 50 % rabatt, gick inte så bra. Hon scannade nog säckarna gissningsvis 35 gånger utan att få det att fungera. Hon bad om ursäkt ett antal gånger, men jag kunde ju se att det inte var hennes fel. Det tog nästan 45 minuter innan jag kom därifrån. Då var mitt blodsocker LITE lågt. Jag KAN inte slarva med maten på det här sättet. Det var i alla fall rysligt gott med lammkotletter, potatis-och morotsmos, kantareller och creme fraichesås, när jag kom hem.
Vad jag ska ha cementen till? Det kan ni fundera på. Funkar det, kanske jag berättar.
Nu hoppas jag att grävlingen fastnar i natt.