Ornitologidiot eller jägaridiot? Samma lika!

Idag ringde jägare T och undrade om jag tänkte vara hemma i eftermiddag. Han hade kört fast i skogen igår kväll och skulle komma upp med en annan medlem i jaktlaget och försöka dra loss bilen. Om det inte gick, så undrade han om jag kunde komma bort med traktorn och hjälpa till. Jag undrade varför han inte hade ringt till mig direkt igår kväll, men det kunde han väl inte riktigt redogöra för. Hjärnsläpp?(!) Ornitologidioten 2010 ringde ju till sin pappa, som bodde 7 mil härifrån...

Jag tyckte att det nog var lika bra att jag hjälpte till med traktorn med en gång. Jag hade redan satt på värmen i traktorn, för jag hade ett annat ärende på andra sidan skogen. Att slinka ner till L-by och hämta upp T skulle väl gå bra. Han tackade för erbjudandet och jag gav mig iväg. Det tog lite längre tid att ta sig dit, för det var glashalt, så T stod redan ute och väntade. Min fina traktor är godkänd för två personer. Det finns s.k. pigsäte i den. Det är en sittplats modell mindre, snett bakom förarsätet. Denna plats fungerar utmärkt för ung och späd piga. T är ingetdera. Han fick mosa in sig med stor möda och vi anträdde färden till den avkasade bilen. Under resan fick jag höra hela historien. Han hade alltså fått för sig att titta till jaktstugan och hade också tagit sig dit, men av hjulspåren att döma, hade det inte varit helt lätt. När han fastnade så hade han varit tvungen att gå upp till stugan för att få någon liten kontakt med mobiloperatören ( du vet hur det är granne J!). Där fick han kontakt med en annan jägare, som kom och hämtade honom. Fast han vågade ju inte åka ner till stugan, så T fick gå ytterligare en bit upp till stora vägen. Sammanlagt 2 km?. I snö. Inte jättedjup snö, men långt ifrån barmark. Inget att klaga över? HAN HADE TRÄSKOR!!! Mitt i vintern. Snö. Erfaren jägare och skogsmänniska. Ja ja.

Nåväl strax efter att jag hade skrattat färdigt, så var vi framme vid bilen. Den var ju liiiiite fastkörd. JAG HADE INGEN KAMERA MED MIG!!! F-n. Ni hade gillat de bilderna. T hade med sig lång lina och sin dragkrok som han monterade. Det var inte helt lätt, eftersom det var noll mellanrum mellan mark och bil. DÅ alltså. När jag hade lagt i fyrhjulsdriften och börjat dra, så ändrades den saken rätt drastiskt. Bilen drog ner ännu mer i diket och började lägga sig på sidan. Jag visste inte riktigt om jag skulle stanna eller dra, men när vänster bakhjul befann sig ca 75 cm över marken, så fanns det ingen återvändo. Det var i det läget som det var bra att T INTE är en ung späd piga. Hade han varit det, så HADE bilen definitivt blivit liggande på sidan. Nu fick min fina traktor visa vad den gick för och bilen stod snart på alla fyra på vägen. Han höll med om att det nog ( ha! ) inte hade gått så bra med en annan bil och att det var totalt hjärnsläpp som var anledningen till att han inte ringde till mig direkt igår. Då hade han dessutom inte behövt gå genom skogen i träskor. Nämnde jag att han hade träskor? Det kan väl hända att just det, kommer att nämnas fler gånger. I alla fall i deras jaktstuga...

Jag hörde just reklam för "Carat - självrengörande färg". Tror ni man kan måla på den på golven inne?

Jag köpte en ny personvåg. Fin, digital batteridriven. Jag tror att den där elektroniken är lite temperaturkänslig. När jag provade den första morgonen, så hade jag gått ner 10 kilo. Efter att ha flyttat den från ytterväggen, så blev vikten normal igen. Jag har numera vågen stående ute på gårdsplanen.... I snön.....

                   10 Minus.

                  19 minus.

Nu har några amerikanska vädergubbar kommit fram till att vinter-jä-a-kall-vädret ska vara kvar till april.

     Ryggskott.

Granne J hyllade mig i sin blogg för min vedinsats igår, men hon var ju faktiskt inte hemma när jag var där. Jag skulle alltså hämta ett lass ved till mig själv igår. Efter överläggningar med granne J, så kom vi överens om att jag skulle ta en skopa till dem och tippa utanför deras vedbod, så att det inte blev så långt för dem att bära. På hemvägen hade jag ett ärende precis på andra sidan skogen och det vore därför tacknämligt om jag kunde köra genom skogen hem. Jag var lite osäker på det, så jag körde den vägen redan på ditvägen för att kunna kolla och köra upp lite spår. När jag kom till sågverket så visade det sig att det var lite vedrea just då. Jag tyckte att det var synd att granneJ skulle missa det, så jag bestämde ( oss) raskt för att fixa ett helt lass åt grannen. Jag frågade så klart först på sågverket om det var ok att jag åkte och lämnade ett lass först och kom och hämtade ett till. - Ska du hem med det första? - Nej nej, det ska bara bort till byn, så jag är strax tillbaka. Det skulle ju bli mycket mer körning om jag åkte hem till mig först, plus att jag då hade fått tippa av veden hemma hos mig och jag hade tänkt att det skulle få ligga kvar på vagnen så länge det gick. Alltså. Lasta ett bautalass med ved och köra mot granne J. Jag var i alla fall så smart att jag stannade ute på stora vägen och gick in för att kolla så att jag skulle komma runt med vagnen. Jag är INTE byxad att backa med tvåaxlat släp. Det verkade som om det skulle gå bra om jag ( granne J ) offrade lite tallgrenar och några buskar. Jag var ju däremot inte HELT säker på att inte den djupa snön skulle sätta stopp för framfarten, fast då hade jag räknat med att tömma lasset lite längre från vedboden, för att kunna dra loss vagnen med fyrhjulsdriften. Tufftuff in i trädgården, sikta mellan buske och trädgårdsmöbel. Svänga runt ytterligare ett stort busksnår och tjusigt köra fram PRECIS framför vedboden. Tömma, köra fram och lyfta upp lämmen. Lämmen, för er som inte vet, väger cirkus tre ton och blir lite skev när den blir kall och fuktig. Med hjälp av kofot och slägghammare lyckades jag få dit den så att den i varje fall inte skulle trilla av på vägen tillbaka till sågverket och där fick jag nog hjälp. Det fick jag redan första gången jag var där och hämtade. Han fick trycka till lämmen med lastmaskinen så att det gick att låsa den. Jaha, då skulle jag ut ur trädgården också. Runt det stora buskaget, dra med mig några tallgrenar och lyfta upp frontlastaren så mycket det gick, för att inte dra med staketet. Sakta tuffa vidare mellan en björk och en brunn. Jag körde MYCKET sakta på ettans lågväxel och tur var det. Jag körde fast mellan björk och brunn. Inte så att jag kilades fast rent bokstavligt, men det gick definitivt inte att komma igenom. Att backa med ett tvåaxlat släp är inte lätt för någon och jag kan det definitivt inte. Att det dessutom bara fanns ca tre dm tillgodo till en fö-ad lykstolpe. Tja det vara bara grädde på laxen, eller hur det nu heter. Jag kopplade bort vagnen för att dra den åt sidan, för att kunnna ta mig igenom. Jag har ALLTID några spännband och remmar liggande i traktorn. Hade jag det igår? Om ni får gissa?! Jag gick på rekognoceringstur i de uthus som var olåsta. Jag hittade en tvättlina som verkade fräsch. Knyta mellan traktordrag och vagn. SAKTA. Knopen gick upp. Backa tillbaka och knyta på nytt. Linan brast. Backa tillbaka och lägga linnan tredubbelt. Det gick inte att dra vagnen tillräckligt långt åt sidan för att kunna dra den igenom "hålet". Knyta loss alltihopa, köra runt hela tomten för att komma bakom vagnen. Knyta fast linan igen. Den brast. Gå på ny sakletartur. Efter att ha kollat överallt, erinrade jag mig att det faktiskt stod en bil parkerad utanför. Kan den tänkas vara olåst? YES!! Och vet ni vad? Det fanns en riktigt rejäl slinga/dragrem i bagaet. Springa ( ha, stappla ) tillbaka, koppla på vagnen och börja dra. Vagnen flyttade sig utmärkt, fast inte åt rätt håll.. Koppla bort linan, ändra position på traktorn, koppla fast vagnen igen och dra. Äntligen!! Koppla bort igen, köra runt hela tomten igen för att komma på rätt sida av vagnen. Koppla dit linan igen för att dra framhjulen raka, för de hade så klart vikt sig i den djupa snön, backa, ta bort linan, backa lite till och koppla fast draget. Ta ut svängen REJÄÄÄÄLT och med två cm marginal ta mig igenom flaskhalsen. När jag tog mig därifrån, så såg trädgården ut som parkeringsplatsen hos ASG. Jag körde till sågverket och var vid framkomsten fortfarande röd som en tomteluva i ansiktet.

Lastmaskinsföraren tittade förvånat på mig och undrade om jag hade kört hem till mig med lasset i alla fall....

Fick ett fullt lass och började köra hem. Körde till granne P för nästa hämtning och satsade sedan genom stora skogen. Det gick riktigt bra. Utom i uppförsbackarna.... Det är märkligt vad branta de små uppförsluten blir när man har fullt lass på vagnen och det är snö och halt. Det slutade med att jag fick köra på ettans lågväxel nästan hela vägen hem. Det tog en stund...

Granne J har i sin blogg hyllat mig i alla tonarter och det är klart att det var bra att få hem så mycket ved, även om det inte var bestämt så, men hon var ju faktiskt inte där när det hände. Min version är att jag körde runt i trädgården för att hennes yttepyttehundar skulle få lite fler ställen att göra sina behov utan att drunkna i snön. Jag undrar om hon går på det?

Nu drar vi igång en fjäderfäklubb!! Den är för dig som gillar höns, kalkoner, fasaner, ankor, vaktlar, gäss och allt annat som har vingar och kan kallas fjäderfän. Namnet är Kackelklubben. Även om du inte har några ( än ), så är du välkommen som medlem. Kanske kommer du att märka efter ett tag att höns egentligen är dina stora passion. Eller inte. Och då har du ju lärt dig något av det också. Stödmedlemmar är så klart  också välkomna. Vi ska försöka ordna så mycket aktiviteter som vi bara mäktar med. Det första blir ett föredrag om genetik, som kommer att hållas av en mycket kunnig kvinna från södra Sverige. Det hon inte vet om färgkombinationer och annat är inte värt att veta. Sedan blir det ju så klart hönsbytardag 8 juni. Vi hoppas att det blir minst lika bra som förra året. Börja redan nu att planera för kläckningar med mera för att ha något att sälja.

Medlemsavgiften är 100 kronor och anmäler dig gör du till mailadress Kackelklubben@hotmail.se så återkommer vi till dig med information om bland annat kontonummer och årsmöte. Hemsida och Faceboksida är under uppbyggnad. Mer information kommer till alla medlemmar. Det har INGEN betydelse var du bor, eller om du är med i någon annan förening innan. ALLA är välkomna till oss. Vet ni om någon som vill bli medlem, men som inte har internet, så skicka deras namn och telefon, så kontaktar vi dem.

Väl mött och välkommen till föreningen!!

Har du frågor, så skickar du dem självklart till Kackelklubben@hotmail.se.

Skuvade ur dubben och knipsade av en bit på spetsen. Sprutade in en klick silikon i hålet. Skruvade i dubben igen. Duttade på lite silikon utanpå. Tryckte fast en möbeltass på insidan av sulan. Tryckte dit en till. Provade stöveln. Det gjorde inte ont.

Erinrade mig att jag köpte stövlarna på Jula och att de kostade runt hundralappen.

Enligt väderkartorna på Blocket, så skulle det vara mulet, men uppehåll idag. På onsdag skulle det snöa. Det har snöat idag. Och natten till idag. Massor. Det måste väl innebära att det är onsdag idag? För det kan väl inte vara så att det kommer MER snö imorgon? Väl

Igår blev jag bjuden på middag ute på lokal. Den mat man inte behöver laga själv eller diska efter smakar alltid bäst. Av den anledningen hade jag strängt taget nöjt mig med McDonalds, men det var ju tur att jag inte hade sagt det tidigare. Nu blev det lyxsylta med prislista utanför min plånbok. Det blev lite sent, inte minst beroende på att det var liiite halt ute. I vanliga fall tar det cirkus en timme att köra från Kalmar och hem, men med det här vädret, så hade det varit optimistiskt att tro att det skulle gå igår. Sedan satt det ju en liten goding här hemma och knep med benen. Hon visade tydligt att hon hade blivit försummad, så en rejäl promenad i mörkret och kylan blev av nöden.

Detta gjorde att det ävenledes blev lite sent idag på morgonen...

När jag väl kommit igång, så blev det lite plogning. Konstigt va?! När jag hade klarat av ett ställe nere i byn, så skulle jag gå ut och prata med husägarkvinnan. Jag har numera lite värme i hytten. Jag hade gummistövlar på mig. Gummistövlar UTAN stålnubbar. Varken under eller inuti.... Stövlarna var alltså varma och den packade snön blev till is. Jag stod på öronen med en sådan bravur att Seismologiska Institutet fick utslag på sina mätare.

Helt otroligt är det därför att jag inte har några blåmärken och att det faktiskt inte gör ont någonstans! Jag antar att det betyder att jag har fått inre skador som är allvarligare. Fast vad gör det?! Det visar sig ju inte förrän vid obduktionen i alla fall!

Jag fick tips från en jägare att köpa lösa dubb och skruva fast under skorna. De var dyra som attan, men fantastiskt bra. Det blev riktigt grepp på den glashala isen. Kilopriset för de små rackarna närmade sig visserligen det på saffran, men de verkade värda det.

Min traktor har fått nytt ventilpaket och en inverter. Med hjälp av invertern finns det nu värme i traktorn, men jag kan också köra t ex frysen en stund vid ev strömavbrott. Jag har väl ingen lust att ha traktorn ståendes och brumma intill huset vid ett längre strömavbrott, men för att fylla vattensystemet eller få ner tempen i frysen är det idealiskt.

Traktorn var färdig i tisdags och jag åkte upp med moppen för att hämta. Jag lät moppen stå kvar och planerade att gå upp på onsdagen och hämta den. Igår var det ju skapligt väder, till skillnad från idag, så det blev en skön promenad. Jag hade dessutom sällskap den här gången så det blev extra trevligt med prat och fika. Att gå två mil är ju inte något större problem för mig, men visst känns det i benen. Igår var det däremot annorlunda. Ett par km innan Ålem så får jag ont i högerfoten. Jävligt ont! Jag kunde knappt sätta ner foten på slutet, utan gick och linkade. Pinsamt för den som tycker att hon klarar av att gå långt. Det var skönt att sätta sig i moppen.

På kvällen fyllde jag i massor av varmvatten och tog ett skönt bad. När jag skulle tvåla in fötterna, så kände jag att jag hade en gigantisk blåsa under högerfoten och på ett konstigt ställe dessutom. Inte på en "trampdyna" utan vid sidan om. När jag steg upp, så punkterade jag blåsan och satte på ett plåster. När jag hade funderat lite på saken, så undersökte jag stövlarna som jag hade gått i. Jodå. En av dubbarna hade gått igenom sulan och stack upp som en spik rakt upp inuti stöveln.

Nu funderar jag på hur jag ska göra. Att jag inte kan låta dubben sitta kvar är ju klart, men ska jag ta ur bara den för att kunna använda stövlarna ett tag till eller ska jag ta ur alla dubbarna och sätta i dem i ett par andra stövlar? Det bär mig emot att slänga ett par stövlar bara för den saken, men om jag bara tar ut den "elaka" dubben, så blir det ju ett hål. Använder jag bara stöveln i snö så kanske det går, men det minsta tö så blir det ju läckage och översvämning i stöveln. Kan jag knipsa av en bit på dubben inne i stöveln och dutta eller klistra på något för att få bort den vassa piggen? Kan jag peta i lite Plastic Padding eller silikon utifrån för att täta sulan? Superglue? Det sista är ju mitt universalhjälpmedel. Egentligen kan jag ju låta dubben sitta kvar och sälja stöveln dyrt som "mobil spikmatta". Vad tycker ni? Har ni några goda ideér?

Det första som blev bokat var en middag ca 17.00. Jag skulle bli bjuden på den av en god vän. Sedan lovade verkstaden att byta ventilpaketet på traktorn om jag kom dit med den på morgonen. Lätt som en plätt - verkstaden morgon, restaurant kväll. Igår kväll ringde snickaren och säger att han har fixat så att rörmokaren skulle komma idag på morgonen och rätta till det som inte blev bra. Han skulle komma 07.30. Alltså hann jag inte lämna traktorn kl 07.00, vilket också innebar att de kanske inte skulle kunna fixa klart med traktorn medan jag väntade, om jag nu var tvungen att åka hemifrån senast 16.00. Vad göra? Jo man ringer till goda grannen J och ber om hjälp med skjuts. Hon ställer så klart upp direkt. Fast har ingen bil hemma... Jag åker alltså och hämtar henne med moppen. När jag kör ut på stora vägen, så kommer sopbilen för att tömma tunnan. Jag hämtar J och kör hem för att kunna ta traktorn och köra till Ålem med J i moppen bakefter. J är färdig när jag kommer och vi kommer snabbt iväg. När vi svänger in på min väg, så kommer vi inte så långt. Det står en bautastor bärgningsbil i vägen. Han håller på att dra upp sopbilen ur diket. Eller, håller på och håller på. Det har väl inte hunnit hända så mycket än, mer än att de har valt ut ett träd som de ska fästa en vajer i. Det var för stt sopbilen inte skulle kasa ner ännu mer i diket, men det förstod jag inte, för bilen stod redan kloss an mot en tall. Det tog i alla fall lite tid, så jag sa till J, att jag går hem och hämtar traktorn, för den kan jag ju köra runt andra hållet med. Det var INTE läge att göra det med moppen. Om jag nu inte ville köra fast jag också. Ville inte det. Jag går upp i skogen för att komma runt bärgningsoperationen och går hem. Jag tänkte hela tiden att - nu kommer de väl körandes bakom mig och jag har gått hela vägen i onödan. Rörmokarens bil stod så klart i vägen, men det fixades ju lätt. Jag skenade iväg genom skogen med traktorn för att möta upp J vid stora vägen. Strax innan jag kom ut på vägen, så skrämde jag väl slag på en stor grupp bestående av vuxna, ungar och ett lass med hundar. De fick i alla fall ihop flocken innan någon blev mosad under traktorhjulen.

Full fart mot Ålem med J i hasorna. När jag skulle svänga ut på Ålemsvägen ringer mobilen. Det var den som skulle bjuda mig på middag som ville meddela att vi kunde träffas redan 16.15. HURRA, jag som hade så gott om tid....Jag var väl lite kort i telefonen, för jag fick händerna ( och fötterna ) fulla med bromsa, frikoppla, flytta växelspaken, svänga på ratten och hålla i telefonen. Svängen var vä inte den mest trafiksäkra jag har gjort.

Full fart till Ålem. De undrade ju så klart om min klocka gick 5 timmar fel, men när jag sa att de fick behålla traktorn ända till fredag, så sa de att det nog skulle hinna bli färdigt. In i moppen igen och skjutsa hem J. Tacktacktacktack för hjälpen J!!!!

När jag kommer hem till Västrahultsvägen så stannar jag och plockar upp post och tidning. När jag ska hoppa in i moppen igen, så kommer bärgningsbilen.... Klockan var då 13.30! Han stannade och frågade om det var min skog. Nä, sa jag. Hur så? Nja, det var lite trädskador ( läs - helt av! ). Sk.. i det sa jag.

Sedan kom sopbilen och de stannade de också. De hade kört vidare mot mitt hus, men varit på väg ner i diket 4 gånger till, så de gav upp, vände vid den enda avtagsvägen och körde ut igen. Ergo - jag fick inte tunnan tömd. Sk... i det sa jag.

Jag var alltså hemma strax före två och behövde åka hemifrån igen vid tre-tiden.

Jag hade tänkt duscha innan, men jag behövde inte stressa med det, för mokaren var inte klar, så det fanns inget vatten i alla fall. Lite vatten utifrån djurbrunnen fick räcka till tandborstningen.

Iväg till middagen.

Trevligt.

Hemma.

Dåligt samvete.

Imse.

Imorgon är en annan dag.