och för att jag ska få en anledning att INTE röja mer och skruva skåp.

Jag höll som sagt på ett bra tag igår kväll för att färdigställa det snedast skåp som skådats. På sluttampen så tappade jag en långsida, som landade i helt rätt ( fel) vinkel på min vänstra stortå. Det gjorde FÖR...tjusande ont och jag skrek och pep ett bra tag. Sedan skruvade jag färdigt, garvade ett tag över det färdiga resultatet och tog mig an toalettbestyren inför natten. Jag såg att vänster strumpa var blöt och det förstod jag inte vad det kom från. Jag hade ju För...tjusande ont, men det visste jag ju vad det berodde på. Hoppsan så min vänstra stortå såg ut. Inte visste jag att det hade tagit så illa. Inte konstigt att det gjorde ont.

Jag tog bilden mot röd bakgrund så att det skulle se mer dramatiskt ut. Ont som fan gör det i alla fall, rött eller  vitt bakom. Storleken på tån, komplicerar påtagande av allt från strumpa till sko idag och det var lite kallt att gå ut barfota.

Jag hade tänkt att mocka lite hönshus idag, eftersom jag tog hem spån igår, med jag har inte riktigt lust med fysiska aktiviteter. Postpromenaden strykes också.

Jag skulle inte satsa några pengar på huruvida nageln sitter fast på fredag...

Nu har jag ägnat halva natten ( klockan är 00.19 ) åt att skruva ihop en garderob till. Den förra blev så där. Den här kunde jag skruva ihop nästan utan att titta i beskrivningen. Problemet med denna var att några bitar hade blivit fuktiga efter fyra månader i växthuset ( Konstigt. Måste vara dålig kvalitét.), så mittbitarna var tjusigt bågformade. Jag lyckades rätt bra med att pressa ihop alltihopa ändå, men sockelbiten sprack.

Jag har för mig att garderoben hette Firenze, men det kan ju vem som helst se att den heter Pippis skåp.

Jag tror att snickarna kommer hit en vända imorgon. Jag undrar vad de säger.....

Jag har eldat skräp idag.

Det var en liten pinne som inte ville som jag ville.

Jag skulle peta in den lite längre in.

Då vände vinden.

Nu har jag blivit av med de kluvna topparna.

Åtminstone på vänstersidan.

De senaste 22 åren har jag bara haft utedass och kemtoa.

Duschat. Länge.

Det har töat så mycket att jag fick igång vattenslangen till djuren. Inget bärande av vatten inifrån huset. I varje fall inte idag....

Vem vet vad det blir för väder framöver?

Nu har jag premiärskitit på min nya toalett.

Det var trevligt.

Det hade varit trevligare om jag hade kommit ihåg att ta med mig toapapper.

Nu har snickarna (världens bästa) dragit vidare till nästa projekt. Kvar finns bara (ha) lite mer att göra. Rörkrökare, elektriker, montera kök, diska alla saker och ställa in dem i skåp, tvätta alla kläder och lakan och få in dem i garderober och linneskåp. Sedan ska det göras lite när det blir barmark och varmt. Vindskivor, putsa grunden, rödfärga, vitfärga och trolla bort en miljon ton med stenar.

Slut på gafflar. Åt med sked.

Förr. Släpa skåpet över köksgolvet för att det passade bättre på det nya stället. Stödja sig mot väggen med en skitig vante på handen, när man skulle ta på sig stövlarna.

Nu. Nytt klinkersgolv och nymålade vita väggar.

Så här ser golvet ( som jag inte har sett sedan före jul) ut i stora rummet, när en del av klinkersplattorna har flyttat på sig.

Så här ser köksgolvet ut ( i alla fall en del av det) numera.

I stora rummet. Ta insulin och ta med några ägg. Gå ut genom verandadörren, runt knuten och in genom den nya ytterdörren. Tränga mig förbi alla skåp som står på den sida av köket som redan har fått nytt klinkersgolv. Ställa mig bakom spisen som är utdragen från väggen böja mig över och sätta på plattan. Öppna dörren till skafferiet något mer än två decimeter och lirka ut en stekpanna. Öppna dörren till kylskåpet och ta ut margarin, tomat och lök. Skära lök. Har jag någon kniv här? Nix. Ska jag gå tillbaka runt huset? Näe. Snickarna har lagt en morakniv på en hylla. Torka av den lite nödtorftigt på byxbenet och attackera löken och tomaten. Skärbräda? Bokhylla. Steka lök och tomat. Vispa ihop äggen. Bunke? Hm. Gryta från skafferiet. Fan, det här går ju bra. Joxa ihop allt i stekpannan. Salt? Borta i hörnet som jag inte får gå på. Kan inte nås ens från dörren från stora rummet. Stark senap är ju också gott att smaksätta med. Gaffel och kniv? Kniv behövs inte. Hittade en gaffel från middagen igår. Den får duga. Efter lite torkning på byxbenet ser den nästan nydiskad ut. Smakar bra. Även utan salt.

Dags för disk.

Och så blir det lite mer rekommendationer för bästa snickarna.

Och man ser ju vem som jobbar och vem som står med händerna i byxfickorna. (Nu kommer han att attackera mig imorgon.)

De är bäst. Det är bara så.

När jag jobbade i veckorna, så längtade jag till helgen och lite ledighet. När jag jobbade helger, så längtade jag till måndagen och ledigheten. Nu har jag varken arbetsdagar eller riktig ledighet. Dagarna flyter in i varandra. Fast inte riktigt just nu. Idag är det fredag och snickarna har gått för dagen och veckan. Nu längtar jag till måndag då de kommer tillbaka och bygger mer.

Klinkers lagt i halva köket. Det blir STOOOORT. Leverans av köksinredning aviserad till tisdag. De frågade per elektronisk röst om man kunde komma fram med en 16-meters lastbil. Jag svarade JA med klar stämma. Det går säkert alldeles utmärkt att komma hit med en bautabil. Fast det finns ju ingen plats att vända ett sådant ekipage nu på vintern, så jag antar att de får övervintra i Västrahult. Då behöver jag ju inte jäkta med inkånkandet av alla paket...

Jag ser ju illa (ut? (!) ) i vanliga fall, men just nu är det värre. Jag har varit på Ögonmottagningen och laseropererat höger öga. Efter 93 "skott" genom en till bristningsgränsen utvidgad pupill, var det bara sängen som gällde när jag kom hem. Imse äääär världens snällaste hund. Hon hade visserligen kissat en gång inne när jag var på lasarettet, men hon sov och lät mig sova hela eftermiddagen.

Köket och hallen färdigmålade.

För att se något nu på kvällen, så måste jag ta med mig ficklampan. Jag får kliva över bråte, bohag och byggmaterial, för att komma dit. Men när jag väl kommer dit! När jag står där i strålkastarens sken! Då kommer det ett stort flin i ansiktet på mig. Jag kan inte riktigt fatta att det händer mig. Ett gigantiskt badrum. Ett kök som man kan ha STORA gästabud i. En hall där man kan vända sig om i, utan att riva ner inredningen med arslet. Detta, mina vänner, är ren lycka. Då står jag lätt ut med att värma vatten av snö i bykgrytan ute och "duscha" ute i 6 minus. Smälta mer snö för att djuren ska få vatten. Småfrysa för att jag bara kan elda i Wamslern. De andra eldstäderna har bråte nästan inpå sig, så det är inte lämpligt med öppen eld där. Allt detta omak är tillfälligt och uppvägs av det färdiga resultatet.

Och här MÅSTE jag göra reklam för Enkvist Bygg. De är helt enkelt bäst! Det blir bra och det blir snyggt. Listiga lösningar och konkreta konstruktioner. Min styvfar som var en mycket duktig snickare av den gamla sorten, gläds helt säkert i sin himmel när han ser ner på bygget. Länk till Enkvist Bygg finns på Länksidan.

När Imse och jag skulle ut på morgonkissningen hittade jag inte min mössa. Det är INTE läge att gå ut utan mössa ( 10 minus) och att hitta något i den här röran låter sig inte göras. Jag tog det som låg närmast. Jag kan inte få in nytvättade lakan i buffén, för det står flyttkartonger framför dörrarna. Nu var det bra. Jag gick ut med ett blått örngott virat runt skallen.

Just nu kan man inte tro att mitt lilla hus ska förvandlas till ett stort dylikt. Jag har en smal gång fram till skrivbordet med datorn. Här skriver jag i dagboken, talar i telefonen, äter och läser. I sängkammaren sover jag, men det är ett sabla snärj att komma fram till sängen.

I köket pågår rivning/bortforsling/byggande. Hörselskydd och andningsmask är att rekommendera och det har vi inte Imse och jag, så det blir att hålla sig undan.

För hundra år sedan var de dåliga på att isolera mot kylan, men ack vad de tog i när det gäller virkesdimensioner.

Jag ska bygga ut och renovera köket också. När jag nu ändå har råd.

Idag har jag tagit bort slangen. Inte så svårt, men lite svordomar blir det.

Tinat genom att hälla i kokande vatten, trycka ut det genom att blåsa hårt i slangen och hälla i mer vatten. Vattnet får man genom att smälta snö. Inte heller så svårt, men det tar lååååång tid.

Montera fast slangen igen. SKITSVÅRT och jobbigt. Många svordomar och ömma händer-axlar-armbågar-muskler. Dessutom får jag krypa in dubbelvikt under diskbänken, så att ryggen protesterar.

Så nu rinner vattnet igen efter att ha frusit i natt när det var 22 minus....

Och det är det, det får göra nu. Rinna alltså. Dag och natt tills det blir vår. Eller i alla fall tills bygget står klart.

Ja, nu var det ett tag sedan jag hörde av mig. Jag har alltså varit av med telefonen ett tag på grund av vissa ( hrrm) omständigheter och då hade jag så klart inget bredband heller. I onsdags gick jag till biblioteket för att kolla mail ( 97 stycken) och betala lite räkningar ( en dag för sent). Jag försökte mig då på att skriva ett litet livstecken här på sidan, men det gick inte. Jag kunde registrera en ny sida, men  när jag skulle skriva något, så fick jag bara beskedet att det inte gick från den datorn.

Nåväl, nu är jag här och det har som överskriften säger, hänt en massa saker.

Till exempel har det blivit vinter. Jag hatar ju skiten som ni vet, men här kommer det lite bilder i alla fall.

Fast det här var ju bara början. Det har kommit mer nu.

Det går framåt med alla byggnationer också.

Om det bara är jag som ska simma ( bra för mina leder), så behövs ju inte någon bred pool, men jag vill nog ha den ganska lång, så att man inte behöver vända så ofta.

Det var inte så lätt att komma ner till önskat djup ( man vill ju inte bottna överallt!), för det är en sådan j-a massa sten här i backen. Bor man här är man verkligen stenrik!

Det är dags att göra lite reklam för byggfirman som ska utföra alla mina excentriska ideér. Nä vettja. Inte lite reklam. MYCKET!! De är jätteduktiga, bra problemlösare, trevliga och kommer i tid!! Att de sedan hade det bästa anbudet gör ju inte saken sämre.

Enkvist Bygg är de som ska ha äran av allt. Just nu ( 19.22 ) finns den inte, men snart finns det en länk till deras hemsida. Jag kan rekommendera dem å det starkaste. De har dessutom gjort ett jobb för TV3s Byggfällan när någon klåpare hade förstört ett hus.

Sedan var det ju det här med att bo på en byggarbetsplats och tvinga in alla sina saker på sisådär tre kvadratmeter....

Men OJ vad plats det kommer att finnas till nästa fest!!!!