Den artonde ( i förrgår) fick jag mitt lagade däck ditsatt igen. Jag började genast fylla skopan med de sista soporna från den antika skräphögen på den gamla ladugårdsgrunden. I hytten pressade jag in lite återvinningssäckar för att vara färdig att åka till tippen på eftermiddagen. Efter det skulle jag åka och hämta säden som jag inte kunde ta dagen innan. Jag drog åstad 16.00 och tog mig nästan genom skogen till stora vägen. Då började hjulet att wobbla.
Jag glömde ta kort, men jag kunde ju ha satt in den här bilden.
Men det vore inte rätt, för dels var det HÖGER framhjul och dels var det inte punktering. Alla bultarna utom en (!!) hade gått av och jag höll på att TAPPA hjulet!! Jag blev lite svettig på överläppen, för hade jag hunnit lite längre, så hade jag kommit ut på 125an och fått upp hastigheten.
Det är i sådana här lägen som man välsignar uppfinnaren av mobiltelefoner. Jag ringde genast till händig bekant som var upptagen, men skulle skicka någon som åtminstone skulle kunna ge mig lift till bebodda trakter. DÅ!! Kommer det en pickup genom skogen. Eftersom jag hade stannat där vägen var som smalast ( så klart med mening och inte alls för att hjulet hängde i 45 grades vinkel i en bult), så var han tvungen att stanna. Fast det hade han nog gjort ändå. Det var B, ägare av skogsmaskiner och väldigt händig och med bilen full med verktyg. Han ringde till bonde B som kom med bautatraktorn och lyfte min traktor av vägen. Nu har jag lärt mig något nytt. Man KAN lyfta sig i håret. Om man binder upp hjulaxeln i lastaren med en slinga, så kan man lyfta hela den hjullösa sidan. Mycket märkligt. Jag fick hjälp med att skruva loss hjultallriken, köra upp den till en verkstad i Ålem och skjuts hem igen.
Jag skrev en lapp och la i hjulhuset. Vi lämnade ju hjulet sent på kvällen, så mekarna kunde ju inte veta vems det var. På lappen skrev jag - Börja svetsa så kommer jag med bullar. Obs det var höger hjul. Annacarin.
Allt för att han som hade skruvat fast "punkteringshjulet" inte skulle bli orolig att han hade dragit åt bultarna för dåligt.
Två minuter över sju igår ringde jag upp verkstaden. När jag glatt och morgonpiggt presenterade mig, så lät han väldigt dämpad. När jag sa att jag nästan hade tappat hjulet så lät han ingenting. Jag sa att jag skulle komma upp med en gång och bad honom se om det gick att göra något. Nåväl, det visade sig att han, lite morgontrött och så, bara hade läst början av lappen. Dessutom hade han väl grus i ögonen, för det han hade läst var - Börja svetsa så kommer jag med bultar. Han hade inte ens sett att det var jag. När jag ringde blev han MYCKET orolig och trodde mycket riktigt att han hade dragit åt bultarna för dåligt. Det var inte förrän jag kom dit som det hela redde upp sig.
Nu har jag ägnat morgonen åt att baka "tandläkartårta" mycket kariesframkallande kolatårta och ska upp och efterdra bultarna. Snälle B får jag ta ikväll.
Det blev alltså inte någon säd hämtad igår heller, så jag får väl köpa några paket ( ca 300 stycken) havregryn på vägen, för det är tydligen inte meningen att jag ska ha något vete.