Jag hade lovat att hjälpa 1 att lämna in en släpvagn på verkstad för att avlasta lite och det gjorde jag i måndags. Vi bestämde att verkstaden skulle ringa till ägaren om det blev några dyra reparationer och till mig när den var färdig och skulle hämtas.

Jag hade lovat 2 att nacka några tuppar.

Jag hade en del skräp på min gamla gödselplatta som jag hade lovat 3 att jag skulle elda upp.

I onsdags planerade jag att nacka tupparna och ringde till 2 för att höra om jag kunde hämta dem. Jag skulle passa på att slakta några av mina egna också. Nej, de skulle precis åka bort, så vi bestämde på fredag i stället.

Jag beslutade mig för att fjutta på skräphögen åt 3. När det hade tagit sig rätt skapligt ringde verkstaden och sa att släpkärran var färdig...

Jag frågade hur länge de hade öppet och jag sa att jag skulle komma innan de stängde och hämta den.

Brasan tog sig bra och då ringde 2 och sa att de hade kommit hem tidigare och att jag kunde komma och hämta tupparna.

Jag funderade på om det gick att släcka brasan och det hade jag kanske kunnat, men då hade det blivit så blött att jag aldrig hade fått fjutt på det igen. 

Nu blev det till att plocka på så mycket brännbart som det gick utan att riskera att bränna ner hela socknen också. 

Medan jag väntade på att det skulle brinna ut så att jag kunde åka iväg passade jag på att nacka mina 4 tuppar. Det var inte mycket kött på dem, så jag skållade och plockade dem inte utan bara flådde och tog reda på lår och bröst.

Jag ringde till 1 och frågade om det fanns intresse av lite tuppkött och det gjorde det hos en av hans anställda.

När det gick att släcka den sista glöden så åkte jag och hämtade släpvagnen. Sedan iväg till 2 för att hämta deras tuppar. Sedan till platsen där jag skulle lämna av släpkärran.

Hem. Slakta 2:s tuppar. Ringa till 1 och säga att det fanns tuppkött att hämta.

Diska, tvätta, elda.

Vänta på att 1-ans "gubbe" skulle komma och hämta fåglarna. Frysa in det jag skulle ha själv. Duscha. Falla död ner i sängen.

Det är klart att man inte ska skämta om klimatförändringar och t ex det som händer i Australien med bränder och annat otyg är ju förfärligt, men jag klagar INTE på att det är upp till 10 plusgrader nu i januari. Mitt liv blir så oerhört mycket enklare när det inte är snö och is. Jag behöver inte bära varmvatten från köket, ploga 1600 meter till brevlådan och inte skotta oändliga stigar runt husen.

Mina vänner säger att jag har en (?!) defekt som heter all-ved-som-finns-i-hela-världen-ska-kapas-och-lagras-i-Västrahult. De förstår inte att vissa saker KAN man helt enkelt inte få för mycket av. Växthus och vedträn t ex. Vanligvis går det åt en massa ved här i Västrahult, men en sådan här vinter gör det ju inte det. Ändå kan jag inte låta bli att ta hand om allt trä som jag kan. Jag håller på att få hjälp med lite markplanering här och då blir det en del träd som stryker med. Man kan ju inte bara låta dem ligga och ruttna!!!. Jag har strängt taget ved uppstaplat ÖVERALLT nu.

Idag har jag varit ute och tagit ner lite fler träd, men jag har inte tagit hem dem till gårdspalnen än. Jag fick lite problem i helgen, för vedklyven pajade. Man kan ju klyva med yxa...

Jag tror nog faktiskt att jag har ved så att det räcker... Man KAN nog få för mycket av vissa saker.

Men INTE växthus!!!

Idag säljer de "två lama hingstar"....

Jag blev av med ca 40 höns för ett drygt halvår sedan och jag har därför en del tomma hönshus. Nu har jag börjat att riva de som var i sämst skick. Ett av dem hade jag tänkt att ha till förvaring av hönsgrejer. Det skulle vara bra att ha alla foder och vattenautomater på ett ställe. Jag hade redan börjat att ta ner själva hönsgården som knappt stod upp och då skulle det bli lättare att bära in och ut grejer.

Idag tog jag mig an att öppna dörren. Det låter kanske märkligt, men jag har kunnat tyda vädret med den dörren. Sommartid funkade den alldeles utmärkt, vår och höst kärvade den och på vintern var den omöjlig att stänga. Då fick jag haka fast den med en stolpe. Det var alltid lika spännande att komma ut på morgonen och se om grävlingen hade lyckats vräka omkull stolpen och få upp dörren.

Nu var det ju lite annorlunda, för dörren hade varit stängd sedan rävattacken. Den gick med andra ord inte att öppna. Jag tog mig i alla fall an uppgiften med världens största skruvmejsel och lyckades faktiskt att få upp dörren utan att ta bort karmen eller hela väggen. Alla bodar som jag har, kommer från folk som inte har velat ha dem utan har skänkt dem. Man skänker inte bort manskapsbodar och lekstugor som är i gott skick.... När de har stått i flera år så har de inte blivit bättre....

Taket på den här boden var dåligt redan när jag fick den, så den har haft en mössa av pressenning på sig. Inte samma mössa hela tiden, för det har blivit nödvändigt att byta den ibland. När jag nu efter mycken möda fick upp dörren insåg jag att det nog hade varit bra att dörren inte gick att stänga, för då blev det ju bra ventilation. Nu hade det alltså inte varit det.. Det var EXTREMT lågt i tak. Innertaket hade nämligen rasat ner och hängde strax över golvnivå. Jag hade nog kunnat få in lite hönsattiraljer, men bara låga matskålar. Foder och vattenautomaterna var för höga.

Jag beslöt mig för att det var dags att skrota även denna bod och tog mig an att riva den helt och hållet. Jag tog det sista av grindarna på hönsgården innan det blev mörkt. De var, som så mycket annat jag har byggt, hopsatta med buntband. Jag har en liten nätt jättebra tång som passar perfekt till att nypa av buntband med. När det började skymma så fick jag lite problem med att knipsa av ett buntband. Det var nät över hönsgården och det hade jag satt fast vid grindarna, också med buntband. När jag nu skulle knipsa så fick jag knappt tången runt buntbandet eftersom det var nät med också. Jag tog ett nytt grepp och tog i för kung och fosterland och lyckades mycket riktigt knipsa av arbetshandsken, som var det som satt i vägen, och skada fingret inuti.

Jag hatar hantverksjobb!!!

Och så en annons på Nybrotorget.se.

Säljes -

"Oljemålning."

Inget foto i annonsen....

Det är egendomligt vad folk skriver konstiga saker i sina annonser.

"Först till kvarn"? Jag har ju hört att vissa radiokanaler vid tävlingar kan säga att den som ringer som nummer nio kommer att vinna, allt för att det inte ska bara vara den som snabbast klarar av att knappa in numret som vinner, men vem menar på allvar att det är den som ringer som nummer tre som får köpa bilen/soffan/fotbollsskorna?!

"Endast seriösa köpare" är också något märkligt. Kan det finnas någon som ringer på en utannonserad hund och säger - Jag är inte seriös, kan jag få köpa din hund?

Affärer kan också skriva i annonser och på stora plakat i skyltfönsterna - ALLT SKA BORT!!! Vem trodde att de bara villle sälja hälften?!

Efter ett stort evenemang så kommer det ofta en annons dagen efter som deklarerar att - Stor succé - Vi fortsätter med de låga priserna en vecka till. Om man har lite hum om hur det går till på en tidning så vet man att den annonsen beställdes många dagar tidigare, då man inte hade en susning om hur det skulle gå på premiärdagen. Man kan ju inte skriva att det gick åt helvete, men vi håller ut ett tag till så kanske det går bra till slut.

Man ser ibland annonser på företag som är till salu. "Stora utvecklingsmöjligheter" betyder ofta att det är på väg att gå åt helvete med hela skiten. Om det inte blir någon försäljning så dyker det ganska snart upp en konkursannons i tidningen och om det säljs så kommer det en utförsäljning med ty åtföljande nerläggning där de nya köparna blir av med hus, bil och andra tillhörigheter för att kunna lösa alla skulder som annars kunde fördärva deras ekonomi för resten av livet.

Men vet ni vad? Jag älskar reklam och annonser!!

Jag är numera utan hund.

Jag tog en liten tripp söderut i slutet av oktober och de som hade hand om Imse ( min hund, till nytillkomna läsare ) upptäckte efter ett tag att hon såg dåligt. Det märktes inte hemma för här hittade hon ju. När jag kom hem så bokade jag tid hos en ögonspecialist och det visade sig att hon inte ens hade ledsyn. 80% av synen var borta. Hon hade nog klarat sig ändå, för hundar går mest på hörsel och luktsinne, men efter ett tag så blev hon skruttig på andra sätt, så strax före jul fick hon sluta sina dagar. Hon ligger begravd bredvid TinTin, Skatten och Minus.

Det värsta med att ha djur är när man blir av med dem på något sätt. Jag ligger fortfarande med hopvikta ben för att inte störa henne när hon sover i sängen...

Drottning Elizabeth sa i sitt jultal/nyårstal ( vet inte vilket ) när Prinsessan Diana hade dött att det hade varit ett "Annues terribile". STOR reservation för mitt latin! Jag har sedan dess gått och väntat på att JAG skulle få ett annues miraculous eller dylikt. Nu har jag haft nästan två anno terrible och hoppas därför att det där miraklet ska infinns sig nu TjugoTjugo.

På stället där jag jobbade när jag fick min stroke ordnade jag en resa till Polen. På vägen ner var det två unga tjejer som sa - OH vad vi ska ha kul!!!

Jag tyckte redan då att det var en fantastisk inställning. Inte - jag hoppas att vi får det roligt, eller - det blir nog kul det här, utan OH vad vi SKA ha kul.

Alltså - 2020 ska bli det bästa året! Det här året i alla fall.....