Tja, hälsa är det väl inte så mycket som vad det är ohälsa.
Sjukpensionär var jag ju redan förut efter min stroke 2003, men det har tillkommit en hel del elände efter det. 2023 lyckades jag fixa till 4 frakturer under första halvåret och efter det konstaterades det mycket riktigt att jag hade fått Osteoporos, dvs Benskörhet. Jag började i januari med att göra en Mollbergare i pik på väg hem från brevlådan och bröt vänster axel och några revben. Hade jag hetat Tiger Woods eller något annat känt (MANLIGT..) namn så hade det suttit en spik i den axeln innan jag hade hunnit blinka, men narkos, operation och sådant kostar för mycket för att man ska slösa bort det på en gammal kärring. Nä, något som ser ut som en korsning mellan mitella och tvångströja och några extra röntgenundersökningar passar bättre när man dessutom inte tillhör den arbetande delen av befolkningen utan bara tär på resurserna. Jag frågade läkaren hur länge det skulle ta innan allt var bra och hon sa att det kunde man inte riktigt säga. Jag frågade om det innebar att jag skulle få minskad rörlighet ELLER minskad kraft ELLER smärta och det sa hon att man inte kunde veta det heller. GRATTIS Annacarin!! Du vann alla tre!! Minskad kraft, minskad rörlighet OCH ont. Some girls have all the fun...
Längre fram på våren lutade jag mig ner över en stor kaninbur och när jag lättade fötterna från marken så hörde/kände jag hur det knakade i sidan. Mina revben höll inte ens för min egen vikt. Fraktur nummer tre det året.
I augusti steg jag fel lite grand och det som vanligtvis hade blivit en liten stukning blev nu en bortsliten bit av benet i foten. Sex veckor med kryckor och ett stödbandage. OCH en bentäthetsröntgen där man konstaterade Osteoporos.
Det finns behandlingar mot det. En av dem går ut på att man får intravenösa injektioner med något som heter Zoledronsyra. Det är tydligen rena rävgiftet, men man kanske måste ta sig igenom det i alla fall om man inte ska gå av på mitten när man böjer sig..
Det mycket märkliga är dock att det som ska stärka skelettet också kan förorska nekros i käken, alltså vävnadsdöd eller ett slags upplösning av käkbenet. Hör inte käkbenet till skelettet?! Man måste alltså vara helt upplagad i munnen innan man påbörjar behandlingen.
Nu lyckades jag luska reda på att Tidöpartierna hade kommit med ett nytt förslag på subventionerad tandvård för gamlingar. Eftersom de har majoritet i riksdagen så går ju alla deras förslag igenom.
Nu har jag inte varit hos tandläkaren på några år av ekonomiska skäl och ett besök förra året gav vid handen att det inte skulle bli något nu heller. Kostnadsförslaget liknade något som med min ekonomiska situation lika gärna kunde ha varit den totala sttsskulden i ett litet afrikanskt land.
Alltså - Ingen tandläkare - Ingen behandling mot benskörhet.
Det visade sig också att det var en del i munnen som den vanliga tandläkaren inte kunde göra utan hon skrev ut en remiss till Käkkirurgen på lasarettet. Det tog över ett halvår innan jag blev kallad till Käkkirurgen, men jag gick i alla fall dit. Jag hade någon tanke om att det kanske skulle räknas som läkarbesök och bara kosta några hundra och att man kanske skulle kunna be snällt/tjata/hota sig till att få resten i munnen fixat på lasarettet också. Tji fick jag. Supertji! Det räknades som specialisttandvård och kostade MER än det vanliga tandläkaren.
Jag kanske skulle inflika att jag och min läkare naturligtvis hade ägnat oss åt brevväxling med diverse instanser för att försöka få till något avtal på grund av Osteoporosen, men det gick inte.
Jag blev i alla fall så ledsen på Käkkirurgen att jag bara reste mig upp och gick, utan att låta dem genomföra undersökningen. Jag sa också att jag förstod att jag skulle bli tvungen att betala för den ej genomförda undersökningen och sedan åkte jag hem.
Av tandvårdsreformen som skulle komma i år hördes inget nytt. Förrän NU. I början av december skulle det tas beslut i Riksdagen, så visst kunde man kalla det för tandvårdsreform 2025, men det hade varit bättre för mig om det hade kommit lite tidigare. Nu kommer alltså det som kallas "Tiotandvården" att börja gälla från och med 1 januari 2026. Det innebär att alla gamlingar bara behöver betala 10% av kostnaden och resten står staten för ( det vill säga alla ni som läser det här... Tack o bock )
När det väl kom besked om vilket datum som omröstningen skulle vara så beställde jag tid hos tandläkaren. Undersökningarna ingår inte i "Tiotandvården", så jag kontaktade Käkkirurgen och hoppades att den gamla remissen fortfarande skulle gälla och att jag skulle kunna få en ny tid utan att behöva betala för den vanliga tandläkaren igen. Icke sa Nicke. Ringa till tandläkaren och få en ny tid. Jag tyckte att de bara kunde skicka en ny remiss, men det gick inte, för det hade säkert hänt mycket i munnen på ett och ett halvt år. Jo vist, men knappast till det bättre!!
Nåja, jag fick en tid ganska snabbt och fick en ny tandläkare. Men innan jag fick träffa henne så skulle en sköterska gå igenom en hälsodeklaration och vilka läkemedel jag tog. När hon började rabbla från medicinlistan så sa hon plötsligt Zoledronsyra. Nä, sa jag. Det tar jag ju inte. Det är ju för att KUNNA ta det som jag är här. Men det står att du tar det på din medicinlista, sa hon. Ja, men det gör jag inte! sa jag.
Tandläkaren kom och undersökning började. Det blev en lite diskussion om huruvida jag behandlades med Zoledronsyran och jag bedyrade att jag INTE gjorde det och jag frågade om det hade skrivits in vid mitt förra besök eller om det härrörde från min läkare. Han hade kanske skrivit upp det på medicinlistan, men sedan blev det ju inget med det. Det var ingen som kunde svara på det. Hur som helst så visade det sig nu att om jag INTE tog Zoledronsyran så behövde jag inte gå till Käkkirurgen ÖVER HUVUD TAGET!! Alltså Ingen ny kostnad för undersökning på lasarettet ( minus 2500, check ) 0ch ingen behandling på lasrettet så ingen remiss behövdes och följaktligen ingen väntetid på över ett halvår för att komma dit! ( snabbare resultat, check)
Jag blev så lycklig att jag började gråta. Det var den första medvinden jag hade haft på ett bra tag.
Nu kunde jag beställa tid hos tandläkaren så fort de öppnade efter helgerna. Fredagen 9 januari börjar de med arbetet med pannlampa och spade i käften på mig.
Allt frid och fröjd? Nej så klart inte. För ett par veckor sedan skulle jag slakta några ankor. Tiden då jag slaktade 20 kalkoner på en dag är länge sedan svunna. Nu klarade jag av 3 ankor och var sedan helt slut. Jag var supertrött, kall, våt och frusen. När jag var färdig bytte jag bara till min varma ( och torra ) dunjacka och gick till brevlådan med hunden. För er som eventuellt inte vet om det, så har jag 1600 meter till brevlådan, så det blir en promenad på styvt 3 km. Jag gick fort för att inte frysa ännu mer och hade händerna i de jättebra "värma-händerna-fickorna" som sitter ganska högt uppe på sidorna på jackan. På hemvägen snubblar jag och trillar handlöst framåt utan några som helst möjligheter att ta emot mig. Jag fick helt enkel inte upp händerna ur fickorna. Jag trillade rakt på ansiktet och slog mig jävligt illa. Näsblodet rann, fläskläpp, hopknycklade glasögon och ont i höger armbåge, knäna och HÖGER NEDERKÄKE!! Det är där jag har två tänder som ska dras ut. Nu gjorde de tappra försöka att klara av det på egen hand, men utan att lyckas fullt ut. Men jag antar att de har dragit snett eller något. Under dessa år som jag inte varit hos tandläkaren så har jag inte haft ont alls. Det är mest frakturer som jag har på tänderna. Men nu! ONTONTONTONT!!!
Jag är rätt restriktiv med smärtstillande och jag har vid svår smärta tullat på mitt förråd av Tramadol som skrevs ut 2013! På den tiden kunde man få en förpackning på 100 tabletter utskrivna, men sedan missbrukande snorvalpar har kommit underfund med att livet verkar bli roligare om man petar i sig en näve med den här substansen så får man bara några få tabletter av läkaren. Nu kommer de i alla fall att gå åt. Hade jag varit tvungen att vänta ett halvår på en tid på lasarettet vet jag inte hur det hade gått. Nu ska jag försöka klara mig i en dryg månad och det blir bara Ipren på morgonen och dagen. De starkare sparar jag för att kunna sova ordentligt på natten.
Glasögonen lyckades de knyckla till rätta hos optiker. Det blev några repor, men de sitter utanför synfältet så det gör inget. Blåmärket på höger armbåge börjar blekna och svullnaden är nästan borta.
Nu ska jag gå till brevlådan med hunden. Jag tar INTE dunjackan och stoppar INTE några händer i fickorna. Fast förresten, om jag gör det kanske tänderna lossnar ordentligt så jag sparar in de pengarna också!