Mars

Fast lite kul hände idag!

Jag hittade fyra ägg från Ölandsgässen. Jag har ingen aning om de har varit frysta eller om de är ok, men jag har i alla fall tagit vara på dem. Nu vet jag ju att honan är värpredo, så nu kan jag hålla utkik efter fler.

Jag behöver verkligen minsta lilla tecken på vår och en framtid för vår jord och inte bara en massa äcklig istid och nöd och elände och utdöda arter som hade klarat sig om det hade varit lite varmare och inte jääääätteläääänge med massor av minusgrader som hindrar blommorna från att komma upp ur jorden och blomstra så att bina kan få mat och pollinera blommor som kan bli till plommon och äpplen och sylt till pannkakorna som är så gott.

Nämnde jag att Ölandsgåsen har börjat värpa?

Jo det kan man ju inbilla sig!!

Inatt går vi över till sommartid! BAH!!

J-G -R S- J-VL- TR-TT P- V-NT-RN.

Jag har mått bättre...

.....men jag har å andra sidan mått BETYDLIGT sämre också. Normgivande är huvudvärken vid en stroke... Första läkaren som jag pratade med för flera månader sedan, fick höra att jag ville ha MYCKET kemikalier innan de körde in en spruta i ögat. Nästa läkare fick höra samma sak. Sköterskan igår likaså, men jag fick i alla fall bara en liten sketen tablett. När den hade fått 30 minuter på sig att verka, så var jag säker på att det var en Tulo. Jag sa till läkaren att jag inte var ett dugg lugnare. Efter det hela, så sa jag till sköterskan hur det hade känts och att det väl måste vara skillnad på hur man reagerar på det hela, beroende på hur mycket man väger och då sa hon att jag " skulle säga till nästa gång att jag ville ha mer lugnande" !!!

Suck. Nåja, idag är det rätt skapligt om man inte räknar tallkotten som de har stoppat in under ögonlocket på höger öga...

Idag skulle jag i alla fall ta det lugnt.

När jag kom hem igår, så ringde snickaren att de skulle komma idag och ta lister och annat i salen. Jag lyckades avstyra det så att det blir imorgon i stället.

Idag tömmer jag rummet på så mycket som möjligt och flyttar ihop resten mot mitten av rummet.

Nog räknas väl det som " ta det lugnt"?

Jag måste hämta hundmat ( moppe), grismat ( traktor ) och spannmål ( traktor ).

Som Stjärnkraft på Åland säger - Livet leker - Liket lever.

I morgon.

Die Nadel.

Sista touchen på ottomanen.

Idag skulle jag limma dit den sista detaljen på ottomanen. Det är lite grovt bomullsrep som ska dölja stiften mot ryggstödet. Jag klippte till repet och plockade fram textillimmet som jag visste fanns i skrivbordslådan. Det var svårt att få ut något lim ur tuben. Fruktansvärt svårt. FRUKTANSVÄRT SVÅRT! Jag tog en sax och klippte upp tuben i bakänden. Det var lite gummiartat i tuben om man säger så. Jag kom på att jag nog köpte den tuben när jag skulle klä om ottomanen förra gången...

Nästa vecka är det påsk.

Imse och jag gick en sväng idag. Jag har plogat ner till Snärjebäcken och det är ingen is under snön på den vägen. Det har inte blivit någon promenad sedan jag lekte benknäckargänget med mina revben, så det kliade i benen på oss bägge två.

Grannen har en rabatt utanför vedboden, där det växer påskliljor.

Fast inte nu.

Jag kan inte säga att Snärjebäcken ser särskilt vårlik ut heller.

Visst, det är vackert, men det har varit vackert lite för länge nu. Grönt är också vackert!! Grönt är skönt. Vit är skit.

Jag vill ha vår!!!

Igår var jag uppe halva natten. Till idag alltså.

Min ottoman som jag ropade in på auktion för 10 spänn för en maaaaassa år sedan behövde kläs om. När jag var upp på vinden häromdagen, så hittade jag det där fina tyget som jag hittade till facilt pris på Emmaus. Jo du Nina, vi har samma "middle name". Det var 7 meter och prislappen satt fortfarande kvar. 95 spänn. Jag tvättade det och sedan var det dags att sätta igång med tapisseriet. Och piss var ordet.

Det var ju några ( hrm, 15? ) år sedan sist, men jag hade för mig att den där sidan bara var att häkta av. Det var den inte. Till slut var hela ottomanen demonterad i atomer, för att jag skulle komma åt att ta bort de där gamla stiften. Jag gjorde ett gediget arbete då för alla åren sedan, men varför jag behövde vara så duktig nu, det förstår jag inte. Jag fick i alla fall dit allt tyg och började sedan att montera ihop skiten igen. Och började. Och började. Och började. Det blev nämligen ingen fortsättning. Jag satte ihop de två första delarna, men när jag närmade mig med den tredje, så föll de första två isär. Till slut var jag rejält förbannad och det var inte roligt att ligga som en bilmekaniker under en ottoman som har ett underrede cirkus 25 cm ovanför golvet. Revbensbrott. Jag säger bara det. Revbensbrott. Ligga går bra, men upp och förflytta? Njet. Jag borde ha gett upp och eldat upp skiten, men dels så är det så fantasktiskt god kvalitét på gamla möbler, de håller för 100 omtapetseringar, och dels får jag besök i helgen som behöver en sängplats. Jag höll på till 02.15...Jag är lite sliten idag.  Nu är den i alla fall klar, förutom att det ska dit lite snörarbete runt ryggstödet. Jag ska se om jag hinner köpa det efter läkarbesöket idag.

Den passar lite bättre till soffan nu. Det är visserligen inget riktigt möbeltyg som det förra, så det kommer inte att hålla lika länge, men då får jag ju omväxling lite oftare. Och får svära lite oftare. Och får träningsvärk i nacken lite oftare.

Ljus och fin blev den i alla fall.

Förresten så böjade Imse löpa idag...

På söndag..

... är det loppis i Böle Bygdegård ( gamla skolan ). Öppet 10.00-15.00. Ta chansen att göra stora fynd. Det var meningen att man skulle kunna få sommardäcken pålagda till facilt pris också, men jag tror att kön till den aktiviteten blir kort....

Det var visst vårdagjämning igår...

Vårdagjämning betyder att man jämnar våren med marken. Man kapar av den jäms med fotknölarna. Man ser till att den inte syns ens om man stirrar stint.

Vintern är den årstid...

...då man glatt diskar en jättedisk, för då får man åtminstone upp temperaturen i fingrarna när man har varit ute och fyllt på vatten ( bytt ut isen mot vatten ) hos alla djuren.

 Jag funderar på att kassera den ena.

Jag tvättar mattor idag.

Återblick.

Frågan i förra inlägget fick en ny betydelse på lördagen. Det FINNS storpack med Tramadol. Jag har förut bara fått 12 tabletter och då snålar man för att de ska räcka till några nätters god sömn. Nu fanns det gott om piller, så jag unnade mig två när jag kom hem på från apoteket på fredagen och två när jag gick och la mig. Jag sov riktigt gott och det räknade jag med skulle behövas, om jag skulle kunna vara någorlunda skärpt på genetikföredraget.

På lördagsmorgonen tog jag också två piller och mådde oförskämt bra. Jag hade visserligen ont, men det blir så mycket roligare att ha ont....

Granne J kom lite tidigare för att hjälpa mig att förbereda inför Kackelklubbens genetikkurs. Hon hade gjort jättegod kycklingsallad och jag hade fixat lite goda ostar. Strax innan det var dags för de andra att komma, så drabbas jag av ett FRUKTANSVÄRT illamående. Jag rusar in till toaletten och står där och ulkar. Det är INTE kul att få sammandragningar i mellangärdet när man har knäckt ett revben, men det är heller inte roligt att behöva ställa in för att man har blivit sjuk. Att J skulle behöva möta alla i dörren, varav en hade åkt 30 mil och meddela att allt var inställt för att Annacarin hade fått vinterkräksjuka. INTE KUL. Det var dessutom inte kul för J, för hon klarar inte av när någon kräks, så hon stod halvt förstenad i köket. Jag tyckte i alla fall inte att det kändes som maginfluensa och det hade ju kommit väldigt fort, så jag lyckades väcka några hjärnceller och hojtade till J. - Gå in på mitt nattduksbord och läs på bipacksedeln på medicinen vad det finns för möjliga biverkningar.

Den vanligaste biverkningen var illamående och kräkningar....

Jag skulle inte ta fler än 6 per dygn och det hade jag ju inte, men det var ju inte per PÅBÖRJAT dygn det gällde. Jag hade petat i mig 6 tabletter på ca 10 timmar. Illamåendet lugnade ner sig och gästerna anlände. Jag fick gå och lägga mig och vila en stund mitt i, men annars gick det bra.

Och Lina Laurin som höll föredraget för Kackelklubben är fantastiskt duktig. Alla närvarande var mycket nöjda. Hon hade dessutom med sig avelsägg till de som hade beställt. Eftersom hon har fina avelsdjur med bra utställningsmeriter, så bör det bli fina kycklingar.  Inte för att jag är särskilt kunnig på området, men det är roligt att få köpa ägg och kycklingar av någon som verkligen vet hur de ska se ut och inte bara kallar sig för erfaren.

Förutom massor av kunskap, som kanske eller kanske inte fastnade i våra hjärnor...., så hade vi fantastiskt trevligt.

Lina sov över här och åkte hem på söndagen.

På måndagen var det dags för ögonoperation igen. Jag hade ju bara trott att det var det ena ögat som skulle åtgärdas då, men när jag kom in till sköterskan för att få pupillvidgande och bedövning, så sa hon att läkaren inte tyckte att det hade blivit bra nog i det andra och att hon skulle ta bägge två samma dag. Hurra. Inte. Nåja, det var bara att acceptera. När jag efter en stund kommer in till läkaren, så säger hon att hon inte ville ta bägge ögonen, om det var ok med mig. (?!) Fast det var ju det andra som inte var helt ok. Hon ville behandla det sämsta ögat med en injektion. JAG VILL INTE!!! Sticka nålar i ögonen låter inte kul. Har ni läst thrillern Die Nadel? Reservation för min tyska stavning. Den heter Nålens öga på svenska. Ken Follett? I alla fall handlar den om en tysk spion som har som specialitet att tortera sina offer genom att sticka en nål i ögat på dem. Har ni problem med era ögon? LÄS INTE DEN BOKEN!! Nu har jag redan fått en tid om några veckor och det kommer att krävas MYCKET kemikalier för att jag ska ta det lugnt då. Fast jag är ju van vid att överdosera...

I går var det då dags för mig och grannarna J och J att åka iväg på fjäderfäköparresa. Jag hade fått korn på några Toulousegäss av MYCKET hög kvalitét. Jag har, sedan granne M hade sådana, alltid gillat Toulousegässen. Jag hade inte sett dem förut, men de är så roliga med sina tunga gumpar. M sa att de finns med i den tecknade filmen Aristocats. Det här handlade i alla fall om avelsdjur med mycket höga utställningspoäng och de hade nog aldrig sålts, om inte uppfödaren hade blivit av med ett arrende. Jag har lovat att han ska få gässlingar om han får tag på ett nytt ställe och det är ju det minsta jag kan lova i utbyte mot så fina djur. Jag återkommer med bilder. Just nu går det också ett par öländska gäss här, som ska vidare hem till M, när hon får färdiginrett i fågelhuset.

Vi hade förskräckligt roligt igår, tyvärr, för det gör djävulskt ont att skratta med knäckta revben. Ett stort tack till J som körde hela resan och jag önskar att du var lite tråkigare....

Jag rasade i säng igår kväll och efter morgonmatning av alla djur, så stöp jag i säng idag också och sov till 13.00.

Nu har jag plogat igen och vad jag tycker om det vet ni. #%)Z?X`>K%

 

Huruvida jag knäckte ett revben eller inte..

Finns Tramadol i storpack på CityGross?

Själv göra, själv ha.

Imse och jag är vana vid att gå minst en halvmil om dagen. Är det en vardag, så blir det två turer till brevlådan 1600 meter bort och är det helg, så blir det minst 5 km runt kvarteret. Det gäller INTE vintertid. Är det 20 minusgrader, 75 cm snö eller isbana, då stannar vi hemma, eller tar moppen till brevlådan. Det har med andra ord blivit lite dåligt med motionen den senaste tiden. Igår blev det ju i alla fall en runda och det hade jag tänkt att det skulle bli idag också. Runda och runda, tja det kan man ju kalla det. När jag kom ut i korsningen här hemma, så såg jag att det var barmark i säkert 50 meter. Jag längde på stegen och lyckades hitta den förmodligen enda isfläcken på den sträckan. Trillade på ändalyckten, fick vänsterbenet under mig och skadade INGENTING. Jag tappade glasögonen, men inte ens de gick sönder. Kravlade mig upp och fortsatte promenaden i betydligt makligare takt. Pyttepyttesteg för att komma förbi Saverydsvägen, där jag visste att det blev bättre. Jag lyckades nog ta mig hela 150 meter till innan jag stupade igen. Tjong i buljongen kan man säga. Jag tappade andan och låg och puffade en liten stund. Kände efter överallt och det kändes inte som om något var brutet. Kravlade mig över isen fram till snövallen. Kröp över densamma, reste mig upp och anträdde turen hem, genom skogen, plumsandes i snön. Jobbigt men inte halt.

Om jag har tur ( haha ) så beror smärtan i vänster sida på att jag har mosat till mjukdelarna och det blir ett maffigt blåmärke ( 10 år med blodförtunnande medel )i morgon. Har jag otur ( yes! ) så har jag kraschat några revben igen. Då brukar det göra som mest ont dagen efter. Jag återkommer med rapport imorgon.

Men tack och lov blev det inte så.

Idag har tillfällena att skaffa sig benbrott stått som spön i backen. Promenaden till brevlådan gick låååångsamt.

Det var inte läge för att jogga eller rusa fram.

Möjligen hade man kunnat åka skridskor. Eller vattenskidor...

Det töade visserligen idag, men det finns ju lite att ta av om man säger så.

Det har kommit på lite fler plåtar på grishuset idag. Det har varit lite mer spännande idag, för nu står jag innanför staketet och jobbar.

Det var soligt och fint, så om jag hade gjort något annat, så hade grisarna legat ute i värmen och trynat. Men nu.

En stege är ju alltid intressant (?!), men om det dessutom står någon på den.....

Det var lite trångt, om man säger så..

Det kommer att dröja länge än, innan all snön är borta.

Kan det vara jag?

21.30 i kväll på 7an sänder de ett program som de säger är ett kriminaldrama, men jag undrar om det inte är en dokumentär...