Lekte ni datten när ni var små? Det var en som "hade den", och den ungen skulle försöka "datta" någon annan. När man lyckades nudda någon sa man "datten", och så var det den ungens tur att jaga de andra. Jag tror att en del kallade det för "kull". Så här i retrospektiv kan man ju undra vad som var så fascinerande med denna lek, men vi kunde hålla på i timmavis.

I dag har jag lekt datten. Det var INTE kul. Jag lekte med bagglammet. Det var inte meningen att han skulle få träffa tanterna förrän till månadsskiftet, men jag tyckte så synd om honom att det blev lite tidigare. Han har ju stått alldeles ensam i boxen, och får är dock flockdjur, så han har ju väsnats en del. Jag gick in till honom för att sätta på en halsrem och baggselen med färgstämpel. (Går ni in på Fårsidorna så kan ni se hur det ser ut.) Det var nu han började leka "datten". Han sjöng också tydligt "du kan inte ta mig, du kan inte ta mig". Jag vet inte hur många rundor det blev i boxen, men jag var rejält yr. Att jag påpekade att han inte skulle få komma ut till de andra utan sele, hade inte mycket effekt. Till slut, fick jag i alla fall på honom alla attiraljer, och släppte ut honom. Sedan gick jag till den andra hagen, och hämtade tanterna. Jag vet inte om han riktigt vet vad han ska göra, men han kommer nog på det. Han har i alla fall blåmarkerat Iris på sidan. Där gör det ju inte mycket nytta, men han får väl träna.

Vad mera idag? Tomatmarmelad så klart. Hela dagen. Många grytor. Massor av burkar. Så det så, Marie!!!!

Jag hann med en gotländsk saffranspannkaka också.

I morgon ska jag till lasarettet på provtagning, så nu är det fasta som gäller. Ingen provsmakning av saffranskakan här inte.