Den här dagen började redan 01.15 för mig. Jag vaknade av ett förfärligt oväsen ute. Det lät som det värsta kattslagsmål man kan tänka sig. När fräsandet och skrikandet hade hållt på i 15 minuter, så gick jag upp och lyssnade utanför dörren. Oljudet kom från stället där grävlingfällan stod. Jaha, något mer sitter i den. Jag trodde faktiskt på allvar att det var en av katterna som hade gått in där. Förmodligen Minus, och hon kunde gott sitta där en natt, så att hon lär sig att inte gå in där igen. Det blev inte mycket sömn, för det där oljudet höll i sig hela natten. När jag gick upp kl 05.00 för att kissa, så tog jag lampan, och gick ut för att titta, och vet ni vad som satt där?

Nu inser jag ju att alla de här bilderna på grävlingar är förvillande lika, men det här är faktiskt en ny. Jag har alltså fångat tre grävlingar och en mård, på rätt så kort tid. En som kan verifiera mina påståenden är så klart min favoritbonde, som skjuter dem åt mig. Nu suckar han bara när jag ringer.

Jag tänkte att jag kunde börja ta närbilder på dem, så att ni kan se att det inte är samma djur. För det ser ni väl....?

Jag har inte gillrat fällan i kväll, för jag har inte tid att ta hand om en eventuell fångst i morgon. Det blir snoigt ändå imorgon. Dags för operation.

Jag skulle kanske berätta om resten av dagen också. Jag blev så tagen av grävlingfångsten, att jag totalt glömde resten.

Jag har fått mina får vaccinerade mot Blåtunga igen. Marie kom hit och hjälpte mig, och det gick som en dans. Efter det, så lät jag lammen vara kvar inne, och släppte ut tackorna. Tackorna och kalven skulle tillbaka till betet, så jag började gå, och Marie gick efter med sina hundar. Det gick superbra allting. Marie och jag gick hem, och skulle äta lunch. När vi satt där, så fick jag besök av en kompis från Nybro, som inte har varit här på ett år. Det blev en massa prat, och mitt i alltihopa, så är det ett får som bräker. Jag reagerade inte på det, för så låter det ju jämnt här. När det bräkte för tredje gången, så vaknade både Marie och jag till liv. Det skulle ju inte finnas några får ute på gården!! Tackorna var nere på betet, och lammen var instängda. Nåväl, det stämde NÄSTAN. Tackan Iris, hade börjat sakna sina lamm, och gått hem på egen hand/klöv. Det var bara att fånga in henne, och börja gå igen. Då kom jag på att jag skulle ringa till Operationsavdelningen för att få min tid tills imorgon. Marie tog över repet, och började gå. Efter några försök, så kom jag fram till Op, och fick tiden 09.30. Då var det dags att ringa till Per som lovat att skjutsa mig, och be om hämtning 08.45. In i bilen och få skjuts ner till betet, för att hämta Marie, men hon hade inte kommit så långt. Iris var inte alls medgörlig, utan drog benen efter sig. Jag tog över repet, och Marie puttade på bakifrån, så då gick det lite fortare ner. När vi kom hem, så började spekulationerna hur länge det skulle ta, innan hon stod på gårdsplanen igen. Nu (22.50) har hon ännu inte dykt upp. Jag hoppas innerligt att hon inte står här ute i morgon bitti, för då har jag helt enkelt inte tid att joxa med det. När jag kommer hem från operationen, så har jag nog lite för stora besvär (skitont!) för att vilja dra en motsträvig tacka ner till betet. Jag hoppas på det bästa.

När vi var klara med detta, så skrämde jag iväg mina gäster, och åkte in till Kalmar. Nu har jag bunkrat kycklingmat, så att jag klarar mig ett tag. Det var inte så lätt, att lasta och lasta av, 125 kg foder, men det hade blivit oerhört mycket svårare veckorna efter operationen. Jag har ju inte särskilt stor lust att åka till Ortopeden, och behöva säga,- jag har slitit upp stygnen, kan ni sy lite till?

När jag kom hem, så lastade jag av alla säckarna, fyllde på mat och vatten överallt (hönsen kommer inte att få gå ut imorgon. Jag kanske slocknar precis när jag kommer hem, och jag vill inte ge grävlingen ett skrovmål, för att jag inte stängde in hönsen), vattnade i växthusen och grönsakslandet, tog in torr tvätt, och hängde upp blöt (nu kom jag på att jag har glömt att ta in den), diskade allt, satt med fötterna i fotbad, (jag skulle ha gjort det med händerna också, men det räckte med diskningen), Bytt lakan, duschat och skrubbat mig med klorhexidin (det ska göras imorgon bitti också), och slutligen ägnat en stund åt min dagbok. Jag kommer att sova gott inatt. God natt på er allihopa. Kommer det ingen rapport i morgon, så vet ni vad det beror på. Ontontontont.