Jag har sovit förskräckligt illa inatt. Så fort jag blundade, så dök det upp bilder på mårdar, minkar, grävlingar, rävar, skallerormar, mammutar, sabeltandade tigrar, och annat som skulle kunna ta mina höns i nattens mörker. Nu är det ju inte så mörkt en natt i juni, men ni vet vad jag menar. Jag var helt övertygad om att det skulle vara tomt (sånär som på en massa fjädrar) i husvagnen när jag kom ut på morgonen. Den där hönshusvagnen har på något sätt blivit farlig bara genom att finnas, men den var ju så bra som hönshus innan grävlingen kom. Den är stor och ljus, och nu när kravallstaketet är borta, så är ju hönsgården fin också. Jag agnade ju grävlingfällan med en av mina hemstoppade lammkorvar med vitlök, och inatt oroade jag mig för det. Kanske luktar den för starkt av vitlök, så att grävlingen inte går in i den. Jag var nästan på väg ut för att stoppa in lite kattmat i stället. Om det inte fastnar något i fällan så kan det ju bero på att det inte finns något odjur i närheten, men det KAN ju bero på att den är för listig för att låta sig fångas. Om det kommer något odjur, går den först till fällan och vitlökskorven, eller tar den hönsen i husvagnen först, och sparar korven till efterrätt? Vilket den än gör, så fångar jag ju den, men i det sista fallet, så blir jag av med mina "jättehöns". Det här är verkligen sådant som kan göra att man ligger sömnlös. Nu fångade jag ju faktiskt en grävling så sent som i förra veckan, men man kan ju inte vara säker för det. Är odjuren slut, eller står de bara på kö ute i skogen och väntar? Risken finns att jag till slut har alla hönsen i vardagsrummet, för att vara på den säkra sidan.

Drängen åkte hem i förmiddags, utan att fårboxen var färdigmockad, men det blev en hel del gjort ändå.

Idag har jag varit i Kalmar, och gratulerat min mor på hennes 85-årsdag. Smörgåstårta och jordgubbstårta slank ner. Det var nog mycket fibrer i det....