Jag blir (som vanligt på må-ti-on-fre) väckt av Dessies ankomst. 15 minuter senare, går vi kiss-och bajsrunda, och jag konstaterar att istiden åter är här. Snön vräker ner, och jag blir svårt deprimerad. Jag sätter mig i moppen, och kör till Nybro, för att uträtta lite ärenden. På vägen dit, går vädret över till regn, och det är som att åka kälke på vägen. Dessutom får jag tre ton snöslask på rutan, varje gång jag blir omkörd, och det händer några gånger, när man bara kör i 45. Det blir en snabbvisit hos Anna, med fika och hönsinspektion. Väl hemma igen, är det dags för långpromenad med Dessie igen. Kan ni tänka er, då tittar solen fram!!! Det blev faktiskt jätteskönt, och det mesta av snön försvann. Jag fick till och med lite arbetslust, och började kavla upp ärmarna. Vad händer då? DET BÖRJAR HAGLA!!!! Hagel stora som ärtor. Jag kan tala om att jag kavlade ner ärmarna illa kvickt, och rusade in. Jag var snabb, men inte tillräckligt snabb, för nu känns det som om jag har blåmärken i hårbottnen.

Nu ska det bli en snabbrunda till Ålem, så snart som Dessies husse har hämtat henne. Snabbar jag mig på hem efter det, så kanske det inte har slocknat i spisarna.

Jag är godissugen.