Nu har tackorna och kalven varit hemma i drygt ett dygn. De ska ner till betet igen i morgon. Jag har inte haft någon kalv på två år, och det var en liten detalj jag hade glömt. De bajsar inte fårbajsar. De bajsar koblajor. Koblajor är inte som fårbajsar. De är större. Mycket större. De är plattare. De är halkigare. MYCKET halkigare. Trampar man lite snett på en fårbajs, så händer det inte så mycket mer än att man måste skrapa av sulan efteråt, men om man trampar snett på en koblaja, DÅ.. Då tar man ett rejält danssteg framåt, går i bästa fall ner i spagat och i värsta fall faller man på arslet, mitt i koblajan. Det finns varningsskyltar för det mesta, och det skulle verkligen behövas en skylt som varnar för koblajor.

Marie och hennes tre sumpråttor ( en schnauzer och två dvärgschnauzrar) har varit här idag. Dagishunden Dessie tyckte först inte alls att det var roligt. Hon kände sig väl helt övermannad av dessa tre odjur, men efter ett tag så busade de runt som galningar. Vi gick på svampletning alla sex. Vi hittade väl inte så oerhört mycket svamp, men hundarna fick motion så att det räckte. De var helt slut när vi kom hem igen. Dagishunden Dessies husse var sen idag, men jag lovar att han inte behövde göra så mycket med hunden när han kom hem. Hon lär väl inte ha matvägrat (hon är ju en labrador), men så mycket mer än äta tror jag inte att hon orkade med.

Jag har kokat marmelad, men jag kan inte tala om av vad, för jag ska presenta någon med den. Kanske i morgon.