Idag har jag sovit mestadels. Det är ju det jag måste göra efter mina utflykter, fast det är det ju sällan någon som ser.

E kom hit och hämtade mig och körde ner mig till moppen i Rockneby. Det är förfärligt lättvindigt att bara trycka på pedalen i uppförsbackarna...

Jag sov som sagt men sedan tog jag ut cykeln för en uppmjukningstur till brevlådan. Imse visade klart och tydligt ( fast inte med tänderna i alla fall )att hon inte tänkte åka i någon låda i flera timmar idag också. Jag körde ifrån henne och passerade lite längre fram några bärplockare. På hemvägen mötte jag Imse som i alla fall hade bestämt sig för att följa efter mig. Jag lyfte i henne i lådan, men efter ett par hundra meter så såg hon så lidande ut att jag stannade och lyfte ur henne. Vi fortsatte hemåt och när vi kom förbi bilplockarnas bil så öppnade föraren dörren och sa att det var på väg efter mig. Nu såg de att hunden var med mig så då behövdes det inte. Imse hade kommit en bra bit efter mig så de hade inte direkt satt henne i samband med mig. Hon hade kommit lufsande i sakta mak och bara slängt ett litet getöga på dem när hon passerade. De undrade så klart vad en sådan liten hund gjorde ute i storskogen alldeles själv. Hon är ju inte jakthundstypen precis.

Tre km efter posten var faktiskt lite ansträngande, så just nu förstår jag inte riktigt hur jag fixade 4 mil igår. Men det gjorde jag ju. Faktiskt. Jag ska försöka mig på Rockneby endera dagen, när det inte regnar. Det blir nog en hel del sovande i morgon också.