De var som stackmyror på huset, men så blev det snabbt gjort också. Det har kommit fler fasliga skurar efter det, så jag är glad att det är tätt nu.

Det blev pannor över, så jag har själv bytt en del på resten av taket. Som tur väl var, så var det de längst ner som behövde bytas. Jag klarar av att bo här ute med sviterna efter en stroke, men förlamning från halsen och neråt hade varit värre.

Jag får visserligen sälja min kropp till vetenskapliga experiment för att kunna betala, men det händer ju inte förrän jag är död. Hade det inte varit för EM-Bygg, så hade jag fått sälja en njure...

Det har hänt mer. När jag kom ut häromdagen så fick jag rensa en del i två hönshus.

Alla mina Jersey Giants och flera vuxna Queen Silvia var döda. De konstiga var att det bara var en JG som hade bitmärken i halsen. Där var huvudet borta helt och hållet. Så brukar det inte se ut om en mård har varit i farten och det är det enda som hade kunnat klättra in genom fönstret. Jag agnade fällan med lite färskt kött från kadavren och minsann, nästa morgon satt det en mård i fällan.

Jag fick ju hjälp med att ta ut mården förra gången och jag tyckte nog att jag borde klara av att göra samma sak på egen hand. På med skidhandskar och knyta ihop ett balsnöre. Jag var ju inte lika snabb som grannen, men efter ett tag så hade jag i alla fall fått snaran om halsen på den. Det var inte lätt ( läs - nästan omöjligt ) att få upp luckan med en hand och den andra handen var ju fullt upptagen med att hålla i mården, men jag lyckades till slut. Efter att ha lirkat ut kräket, så skulle jag avdagataga eländet, då skars snöret av mot den vassa kanten på fällan och mården skuttade glatt ( tror jag i alla fall ) iväg. Jag vet inte hur korkade mårdar är, men är de som vildsvin så lär den inte krypa in i en bur igen. Det vore ju trevligt om den blev så rädd att den håller sig borta helt och hållet, men jag gör mig inga större förhoppningar om det.

Nu har svalorna kläckt fram den 3dje TREDJE!! kullen med bebisar. Om man inte vet säkert om man har svalor i ett hus, så måste man vara svårt synskadad.

Nu sitter de små liven lite överallt och kräver mat och tillsyn av föräldrarna tills de tar det stora klivet ( flyget ) ut i den stora världen.

Det har hänt mer, men det tar vi en annan gång.