Jag avlivade katten Minus för ett tag sedan. Hon var gammal och skröpplig och låg mest och sov på slutet, men jag tror att hon tyckte att hon hade haft ett bra liv. Jag har sagt ett bra tag nu att det var min sista katt. Jag märkte som sagt inte så mycket av Minus den sista tiden, men jag var och ÄR, grundligt trött på kattlådor och annat. För att inte kattskiten skulle mystiskt förflytta sig från kattlådan till någon annan plats ( där det var lättare att tugga på den... ) så fick jag ha kattlådan stående i badkaret. Jag fick tipset av I för flera år sedan att jag skulle vända öppningen på lådan mot väggen för att förhindra hundräder i den och det hjälpte ett tag, men sedan lärde sig Imse och dagishunden Knyttis att man kunde tränga sig emellan väggen och lådan och trycka ut den och lämna ett spår av kattströ från badrummet till soffan.
Ergo - Ingen mer katt!
För ett tag sedan så upptäckte jag tre högar med skit inne i boden bakom vedklyven. Det var rätt färg, form och storlek för att kunna härröra sig från både Imse och Knyttis. Jag kunde inte fatta varför de skulle gå in där för att skita, men tänkte inte så mycket mer på det.
För några veckor sedan hade Kackelklubben slaktkurs här hemma. Kvällen innan skulle jag upp på loftet för att hämta ner några burar som jag skulle sätta slaktkycklingarna i så att vi inte skulle behöva jaga dem på lördagen. När jag kom uppför trappen så låg det säkert ett 30-tal skithögar tjusigt utspridda på loftgolvet. Då blev jag riktigt konfunderad, för att hundarna skulle gå upp där för att skita var inte särskilt troligt. Jag hade inte tid att göra något då, så jag la det åt sidan. Inte skiten då alltså, den fick ligga kvar på loftet...
Dagen efter när kursdeltagarna hade åkt, så gick jag omkring med min pannlampa och röjde, när jag såg något i ögonvrån som försvann in under en vagn. Jag gick efter och böjde mig ner, Ett par stora gula kattögon tittade på mig i mörkret. Nu förstod jag var alla bajshögarna kom ifrån. Med tanke på mängden av högar så måste katten ha bott där ett tag och det var ju egendomligt att jag inte hade sett den innan. Och att inte Imse hade reagerat!
Jag hade kattmat kvar efter Minus och jag gick in och hämtade en burk. Katten var försvunnen, men jag öppnade burken och ställde den vid vagnen. På morgonen stod burken kvar orörd. Det tog några dagar till, sedan skulle jag klyva lite ved och då hörde jag att det prasslade längre in i boden. Helt klart har katten bestämt sig för att bo här och det går väl bra så länge den bor i traktorgaraget och tär på musbeståndet. Nu har vi i alla fall kommit varandra lite närmare.
Jag skulle tro att jag kommer att kunna klappa den ytterst lite, men dock, innan jul.
