Jag hade tänkt berätta om en annan av fördelarna med min moppe. Jag var tvungen att åka och hämta ut ett paket. På min lilla skogsväg drev jag lite för mycket åt vänster och hamnade i snövallen. Då är det bra att lilla moppen inte väger så mycket. Jag öppnade dörren och med hjälp av vänsterfotens rejält sulade stövel, så lyckades jag backa upp på vägen igen. Det var det jag TÄNKTE berätta. Fast på hemvägen från posten (fast det heter det ju inte längre) så gled jag liksom lite längre. Åt höger. Då är det VÄLDIGT svårt att använda vänsterfoten genom dörren för att knuffa sig upp ur diket. Speciellt som man är så långt ner i diket att man har snö upp till fönstret (höger sida) och det bara är ett enda hjul som har kontakt med kör(is)banan. Så långa vänsterfötter finns helt enkelt inte. Vägen mellan Fanketorp och Helgesbo är väl inte Highway One precis, men eftersom jag kanade av när jag fick möte, så fick jag också hjälp upp på direkten. God Jul till alla vägens riddare.

Sedan vill jag bara meddela att jag är en svaaaag människa. Jag berättar mer om några dagar och ni som känner mig vet redan vad det gäller. Hej Hopp