Så fick då vinterivrarna som de ville. Det kom snö.

Jag tycker inte om det, men jag får väl erkänna att det ÄR vackert. Om man har full fyr i spisarna och sitter inomhus.

Fast nu var det ju det där med att gå till brevlådan....

Man ser i alla fall tydligt hur mycket (lite) trafik det är här ute på vintern.

Det var inte så djup snö, men det var tungt i alla fall att gå i tunga stövlar, men det var helt enkelt inte läge för sandaletter.

Även en tråkig hundgårdsgrind på en traktorvagn kan bli vacker på vintern.

Det ser nästan ut som ett bakverk. Franska våfflor kanske?

Så länge jag tar mig ut med moppens små skottkärrehjul, ser jag ingen anledning att ploga, men det kan bli spännande på hemvägen. Hur mycket har det snöat sedan jag åkte hemifrån? Tar jag mig hem?

Jag har dessutom inte lagt på snökedjorna på traktorn. Det är ett sabla pyssel. Först montera så gott det går, sedan köra framochtillbakaframochtillbaka och sedan sträcka kedjan så mycket det går. Sedan köra framochtillbakaframochtillbaka igen och sträcka lite till. Gör jag inte så, så blir kedjorna för slacka och de åker av efter någon kilometer. Därför vill jag inte montera dem innan snön kommer, för om jag behöver köra någonstans och det är barmark, så får jag ju ta av dem igen. Sedan kommer snön och det känns för sent att sätta på dem. Håhåjaja. Hur man än vänder sig, har man rumpan bak.

Jag tog mig i alla fall ut idag för det sista besöket hos arbetsterapeuten före jul. Nu har jag ingenting att göra i Kalmar förrän i halva januari. Fast jag hittar nog på något.

Men för att ni inte ska förlora hoppet alldeles

Det är bara fem månader kvar!!!!