Så var det dags för nattligt blodsockerfall igen. Jag är så trött på det!!! Det är inte bara det att det är obehagligt och att jag måste upp mitt i natten, jag blir alldeles "däven" (dialektalt uttryck) av det också. Idag känns det som om huvudet var omlindat med fetvadd. Jag känner mig trög och konstig och det blir ingenting gjort. Jag hade hellre stannat kvar i sängen hela dagen, men det går ju inte när får och kalv står och brölar ute på gårdsplanen. I själva verket är det ju deras förtjänst att jag tar mig upp överhuvudtaget efter sådana här nätter. Jag har nog sagt det förut va?
Som tur är, så var jag duktig igår, så det var inte så mycket på "att-göra-listan" idag. Det blir en tidig kväll ikväll.