Jag läste just en artikel om Försäkringskassans bedömning av behovet av assistansersättning. Jag blev lite förvånad av uppgiften att det var 15 237 personer som hade assistansersättning i juli 2017. Jag läste igenom artikeln noga, men jag hittade inga geografiska uppgifter, så jag antar att det gäller hela Sverige. Jag trodde faktiskt att det var många fler. När det har varit så många fall av bedrägerier, bl a med bikersgäng så trodde jag att det skulle vara mer svåröverblickat.
Nu läste jag i den här artikeln också om en liten flicka vid namn Selma. Hon har en medfödd hjärnskada. När man läser mammans berättelse så blir det hjärtskärande. "Selma kommer inte att bli vuxen". Att då dessutom behöva slåss för ersättning från Försäkringskassan måste vara helt utmattande.
Jag utgår ifrån att följande motiveringar egentligen handlar om att det är någon annan som ska betala, men formuleringarna är ändå helt absurda.
Selma är 5 år gammal och hade förut rätt till 67 timmars assistans i veckan. Hon behöver bland annat vändas på nätterna för att få upp slem ur luftvägarna, "ett problem som snabbt ger Selma andningssvårigheter och lunginflammation." Man kan fråga sig hur långt 67 timmar räcker om man som förälder vill sova någon natt, men det hjälper ju till i alla fall. Nu har i alla fall Selma fått en gastrostomi så att hon kan sondmatas och då rakar assistansbehovet helt plötsligt ner till 5 ( FEM!! ) timmar i veckan. Selma kan inte prata, inte röra armar och ben medvetet och klarar inte att äta själv. Jag undrar om Försäkringskassan tror att det tog 62 timmar i veckan att mata henne. Eftersom det inte går att anställa någon på 5 timmar i veckan så innebär det att det inte blir någon assistens över huvud taget. Det är ju svårt att få någon som vill arbeta drygt 40 minuter om dagen och man kan ju undra vad familjen ska ha för nytta av det. Fast det kan ju vara skönt att få sitta i fred och skita....
Försäkringskassan har ändrat sin praxis på grund av två domar från Högsta Förvaltningsdomstolen och det är den fomuleringen som är helt makalös.
"..aktiv tillsyn för medicinska behov, till exempel, hjälp med andning, slemsugning och sondmatning, inte längre räknas som grundläggande behov och därmed inte berättigar till personlig assistans." !!!!!!!
Hjälp med andning räknas alltså inte som ett grundläggande behov!! Sondmatning räknas inte som ett grundläggande behov, men matning genom munnen gör det. Man slår sig för pannan.
Det är inte bara den fysiska och psykiska ansträngningen med ett vårdkrävande barn som är svår. Varje millimeter måste dessutom slåss för.
Stackars föräldrar.