Jag skulle fylla i en marknadsundersökning. Den första frågan gällde civilstånd. "Ensamstående". Vilket egendomligt uttryck egentligen. Jag står absolut inte ensam. Hade jag gjort det, hade jag ramlat för länge sedan. Det finns så mycket jag inte klarar. Operera mina händer. Laga min moppe (fast det klarade de ju inte på verkstaden heller...). Producera el. Köra ner en högspänningsledning med kranen på en skotare (fast vid närmare eftertanke så skulle jag kanske klara av det om jag ansträngde mig). Bäst på att stötta mig är mina vänner. Jag har sagt det förut, men nu kommer det igen - JAG SKULLE INTE KUNNA STÅ UPPRÄTT UTAN MINA VÄNNER.

Så tar vi en omgång med sophämtningen igen. Sopbilen kommer i morgon och tömmer. Först tar han min tunna.

Sedan tar han grannens.

Och så får han inte lägga i min tunna utan att jag skaffar en större tunna och han betalar hämtavgift i alla fall. IDIOTISKT.

När man har haft bröst stora som vattenmeloner, har man lite svårt att förstå kvinnor som gör bröstförstoringar. Sånt skit att bära på. Men vad händer då när man har passerat bäst-före-datum och dessutom gått ner i vikt? Jo man kan rulla ihop tuttarna och sätta upp dem med två klädnypor och spara in bh-pengar.

Snart ett minne blott.