Igår försökte jag verkligen tänka positivt. Jag ansträngde mig till det yttersta för att se hur bra det skulle bli. Jag skulle få in hö och jag skulle kunna behålla fåren och det skulle (nog) bli en sommar i år också. Vad händer då? Jo vid sista kvällskissen med Imse, såg det ut så här när jag öppnade dörren.

Jag vet att det kallas aprilväder, men jag klarar inte riktigt av det nu. Regn och rusk. Ok. Strömavbrott. Jaha. Snö. SNÖ. SNÖ. Nej, NEJ och åter NEJ.

Jag gick in, tvingade ner Skatten under täcket, lockade upp Imse i fotänden, la de uppvärmda kornpåsarna vid fötter och knän, drog täcket över huvudet och ägnade mig åt ohämmat tyckasyndommejande.

Idag på morgonen såg det ut så här.

Jag som började planera för vårbruket.

Suck.