När jag vaknade i morse så var det 7 minusgrader ute. SJU!!! Och efter ett tag var det uppe i 3 minus. Rena sommarvärmen efter det som har varit. Vi bestämde oss för att gå till brevlådan idag. Dvs JAG bestämde, Imse hade inget att säga till om.Jag väntade till middagen, så att jag kunde ta tidning och post på en gång. Jag hade bestämt mig för att ta med Imse, fast jag förstod ju att hon inte skulle orka gå hela vägen, men jag tyckte att jag orkade bära två kilo några kilometer. Vi gav oss iväg, jag gick mest på vägrenen där det inte var blankis. Imse snodde runt lite varstans. Fast mest går hon ju i hälarna på mig. Jag vände mig om rätt så ofta för att se om hon hängde med, men det var inga problem. Efter ca 800 meter lockade jag på henne och tog upp henne i famnen. Jag kom ca 25 meter, sedan var hon som en kålmask i armarna på mig. Hon skulle minsann inte åka snålskjuts!! Hon gick hela vägen, TRE kilometer och snö till magen!! När vi kom hem så trodde jag att hon skulle slockna direkt innanför dörren, men tji fick jag. Hon hade fått upp ångan då och for fram som ett yrväder. Hon blev väl antagligen lycklig över att ha kommit in i värmen också. Hon gjorde en raid i kattlådan och när jag bannade henne, så såg hon HELT oskyldig ut.
Hon påstod att det inte alls var kutterspån i mustascherna utan snöflingor, det var bara det att strax innan jag fick fram kameran, så hade hon en skepparkrans av kutterspån.
Hon har inte kissat eller bajsat en enda gång inne. Fast nu är vi faktiskt ute OFTA, så hon har väl egentligen inte haft en chans, fast det behöver man ju inte säga högt.
Det kom ett paket med posten idag. Det var "vandringspokalsburken" som kom tillbaka, men den VAR INTE TILL MIG!!! Det var någon annan som fick den.
Imse gratulerades till sin nya Matte. Jag sträcker malligt på mig. Tack Uffematten för en jättebra idé. Du inser väl att det här kommer att bli svårare för varje gång?!
Det började snöa på eftermiddagen, men det blev bara några centimeter. Man får vara glad för det lilla.