Jag sitter just nu och lyssnar på en skiva med Gregorians. Från början sades de vara munkar från ett kloster. Det blev ett herrans (?) rabalder, när det uppdagades att de inte var "äkta" munkar, utan lekmän som sjöng i deras kör. Hur kan man bekymra sig över sådant, när det är så vackert, så vackert.
Ingen bitande köld idag, men heller ingen töad snö.
Kläckarna är diskade och undanställda.
Jag har ringt och beställt en massa säd.
Jag har funderat över livet i allmänhet.
Jag kom inte till någon klarhet.