Jag tog mig upp i morse trots att det var strömavbrott. Klockradion lyste inte alls. Inte ens med sin frånvaro. Det blev ljus och ficklampa till frukost. Ja, inte att äta då förstås. Jag vågade knappt titta ut genom dörren. De hade ju lovat "upp till två decimeter snö". Jag funderade på om jag skulle ta med mig skoteroverallen ifall jag blev stående någonstans, men det var mer läge för grodmansdräkt. Det ÖSTE ner regn. Men det var plusgrader!! Om allt det här regnet hade varit snö, så hade det inte stannat vid två dm snö. Det hade varit MYCKET mer.
Jag kom iväg vid åttatiden. Jag skulle inte vara nere i Rödeby förrän kl 13.00, men jag visste ju inte vilket väder jag skulle möta vid Blekingegränsen och så skulle jag hinna äta lunch därnere också. Jag hade tänkt att Imse och jag skulle gå promenad medan de fixade moppen, men det la vi ner Imse och jag. SÅ glada i vatten är vi inte.
Det ösregnade hela vägen ner till Torsås, men det var inga större problem, men efter det! Strax efter Torsås kom jag till första stället där det var översvämning på vägen. Det gick bra att komma förbi, om jag körde vänstertrafik en liten bit. Nästa översvämning likaså. Men nästa var inte begränsad till en sida av vägen. Den var definitivt att betrakta som dubbelsidig. Och ni vet ju hur det är med lunginflammation, är den dubbelsidig, så är det allvarligt. Vattnet inte bara VAR på vägen, det FORSADE från ena sidan till den andra. Jag kunde i alla fall se mittränderna genom vattnet, så jag satsade på att komma igenom. Jag visste inte riktigt om jag skulle gasa allt vad jag kunde för att komma igenom, eller köra försiktigt för att inte svepas med av vattnet. Det blev något slags halvmessyr och hade det varit fem meter till med vatten, så hade jag blivit stående. Vägen var översvämmad en gång till på vägen ner, men jag tog mig i alla fall fram.
Efter lunch åkte jag till verkstaden och visade upp mig. Jag var en halvtimme tidig, så jag satte mig och läste tidningen. Servicen gick bra, men elkontakten (som jag inte kunde montera) var av helt fel sort, så mekanikern fick inte dit den han heller. Det var, med andra ord, inte jag som var oteknisk.
När jag skulle åka hem, funderade jag på vilken väg jag skulle ta. Jag ringde till Trafikupplysningen på Vägverket (fast det heter något annat nu) och frågade om vägen vid Juanslycke var åtgärdad på något sätt, om vägen över Fågelmara var farbar, eller om jag skulle åka via Karlskrona. Vid Juanslycke väntade de på en grävmaskin, så där skulle jag INTE åka, men Fågelmaravägen hade de ingen felanmälan på. Jag svängde mot Fågelmara och kom till den första översvämningen efter en km....
Det blev en låååång resa idag och en lååång dag. När jag hade ca en mil hem, så började regndropparna att se vita och platta ut.
Nu är jag i alla fall hemma och om det är vintervitt ute imorgon, så överlever jag väl det med.