Idag fixade jag lite med elstaketet utanför grisboxen. Det har varit helt fantastiskt väder och då måste ju grisarna få komma ut. Jag satte upp en tråd som knappt höjde sig över marken, så att kultingarna skulle hålla sig på insidan av staketet och en tråd till på ett annat ställe. Sedan var det dags att släppa ut de vilda svinen. Helt plötsligt var det JÄTTEFARLIGT att gå ut. Daga frustade och kisade under sina stora blaffor till öron och vägrade gå utanför dörren. Jag lockade med alla möjliga godsaker, men det var kört. Kultingarna var försiktiga de också ett tag, men sedan kryllade de ut i solskenet. Daga och Disa fortsatte att fnysa ut genom dörren, men när jag lyckades fösa in (med en räfsa) kultingarna i hagen, så pep en av dem och då tog Daga ett stort skutt ut för att rädda sin telning. Vad gjorde Disa? Hon tog också ett stort skutt ut. Åt andra hållet. In i fårhagen. Jag struntade i henne ett tag och kollade så att kultingarna lärde sig vad ett elstaket är. Efter ett antal iiiik och några oink, så stannade de på rätt sida. Det var ett fasligt bökande. Det var det i fårhagen också....

Disa hade riktigt roligt på egen hand.

Hon slet av pressenningen från de staplade stolparna. Hon bökade djupa hål och hon låg och solade.

När jag såg att Daga och kultingarna höll sig innanför staketet och att det inte gick att få dit Disa, så startade jag arbetet med att transportera bort kökkenmöddingen som jag hade byggt utanför grisboxen. När jag nu har slitit hårt, så har jag lyckats förflytta ca 1 (en) % (procent) av skithögen. Det kommer att bli en rolig vår.

Men det ÄR vår i alla fall.