Varför ger man sig ut i en liten moppebil när det är en klass 2 varning för vädret? Gratis mat och man slipper diska.

Jag var bjuden till Kalmar 13.00 och jag började färden hemifrån 11.00. Jag beställde plogning redan igår och de hade varit här i ottan och röjt. Det hade ju kommit mer snö sedan 05.00, men det verkade som om jag skulle komma ut. Hur det skulle bli vid hemfärden var ju däremot ett stort frågetecken.

Jag halkade ut till stora vägen och tog mig lätt ner till Rockneby. Eftersom jag inte får köra på motortrafikleder, så måste jag ta lilla vägen mellan Rockneby och Läckeby. Den nya vägen går rakt över åkrarna och det blåste rejält idag. Nä förresten, det BLÅSTE !! Det var rejäla drivor som hade blåst ihop, men jag tog mig igenom. Halvvägs var det en som höll på att röja snö. Det gick nog inte att ploga, så han GRÄVDE bort drivorna med en lastmaskin. Jag väntade en stund och körde sedan förbi. Precis när man kör in i Läckeby, så har de satt upp en vägdelare och stolpar på sidorna av vägen för att göra den smalare och få ner hastigheterna. Himla bra. Men inte på vintern. Där stod det en radda med bilar och väntade. Trodde jag. Vägen var så smal med sina gigantiska vallar, så de väntade på att jag skulle hinna fram, innan de körde ut. Trodde jag. De väntade inte (utom möjligen på våren), utan stod och diskuterade hur de skulle göra. Jag visste hur jag skulle göra. Jag körde fast i den sista vallen som var 75 centimeter hög utan att man såg det. TJOFF, sa det. Som tur var, var det ju många starka armar som stod och tittade på och när de såg att jag hade en riktig snöskyffel med mig, så börjades det skottas. De andra hade sådana där söta små plastskyfflar som kan jämföras med skyfflar, som man jämför sandaletter med armekängor. Det tog en liten stund, men sedan kunde jag fara vidare och det kunde ju de göra också, men den sista som körde sa, " jag skulle vara på Öland och hämta min dotter för två timmar sedan". Jag sa att han nog inte skulle köra till Öland överhuvudtaget och då sa han att "bommarna var nere". Jaha, sa jag och körde in i Läckeby. Jodå, bommarna över järnvägen var nere och det hade de varit i tre timmar.....Det var därför alla bilarna valde vägen över åkrarna. Ett tåg hade fastnat i snön strax utanför Läckeby och eftersom det stod så nära övergången, så gick inte bommarna upp. Det var lika många på varje sida om bommarna som stod och väntade. Jag ringde till Transportverket och fick besked att det var en tekniker på väg från Hultsfred. Trevlig julafton för honom. ....  Han skulle strax vara där, men bilisterna på andra sidan hade tröttnat på att vänta. Åtta man (och kvinnor) kom stegande mot bommarna och började lyfta. Signalerna började plinga och blinka och en karl började vråla "KÖR FÖR HELVETE". Jag pep snabbt förbi, men stannade strax efter för att hjälpa till så att de andra skulle kunna köra över, men då gallskrek han igen "KÖR FÖR HELVETE"!!, så då körde jag. Han hade tydligen tänkt tillbringa resten av julaftonen med att hålla en järnvägsbom uppe. Jag hojtade GOD JUL och körde vidare. Jag kom faktiskt i tid till min julmiddag.

Efter god mat och trevlig samvaro, så var det dags att köra hem. Hela vägen ut till Läckeby, funderade jag på om jag skulle chansa på "åkervägen", eller om jag skulle ta en annan väg. När jag närmade mig Läckeby, så låg det hiskeliga vallar på vägen och där är det inte ens särskilt öppet, så jag tog PLAN B. Jag fortsatte upp till Bäckebo och körde vidare via Rugstorp. Det var jättefint plogat och inne i skogen driver det ju inte ihop. Det blev en rejäl omväg, men jag slapp ju i alla fall köra fast. De sista 1600 meterna hem till mig var ju inte lika bra, eftersom det var mer än 12 timmar sedan de plogade, men jag tog mig i alla fall hem. Nu sitter jag fast i snön ute i korsningen, men jag har inte i civilisationen att göra på de närmaste tio dagarna och tills dess kanske all snön har smält bort.....