Frånvaro utan giltig anledning? Näe det tycker jag inte. Anledningarna har funnits, men man behöver ju inte avslöja allt!
Igår var i alla fall A och jag på besök hos goda vänners fritidsbostad precis vid stranden. Jag har badat UTOMHUS I KALLT ( ganska i alla fall ) VATTEN 4 ( FYRA ) gånger i år. Hittills. Det kan bli fler. Vi var där större delen av dagen och den innehöll precis allt man kan önska sig av en skön sommardag. Ledighet, god mat, ingen disk ( !!!!! ), bad, goda vänner och en slösande sol. Jag lyckades till och med få lite färg på axlar och rygg. Om jag möglar lite längre ner, så kommer jag att se ut som ett trafikljus för gående...
Idag tänkte jag att jag skulle göra lite nytta. Mina fönster i gamla delen av huset är i stort behov av renovering. Jag insåg ju lååååångt tidigare att det skulle ta tid, så jag ville inte börja när jag hade en lasarettstid eller så, för det är ju lite osäkert att lämna huset med ett fönster helt borttaget. Det hade ju varit bra om jag hade kunnat ta ett fönster ( bestående av två "halvor" i veckan, men det insåg jag var orealistiskt, så jag satte målet till en halva (6 rutor) i veckan. Det kommer att ta tid, men jag klarar det inte fortare och jag har inte råd att lämna bort dom.
Idag har jag alltså börjat. Att ta bort rutorna. Genom att skrapa bort det gamla kittet. Som har rasat i sjok de senaste åren. Det gör det inte idag. Det sitter som superglue. Armerat superglue. Det sitter nämligen extra hårt över de små jä-la stiften som man fäster rutan med innan man kittar. Och då kan man ju inte skrapa, för de jä-la stiften sitter i vägen. Och man kan inte ta i. Vi talar GLASrutor. Inte trä eller metall. Fast det kanske det blir nu, för jag tvivlar på att jag kan få bort rutorna i helt skick. Min planering nu är helt annorlunda. Nu räknar jag, i BÄSTA fall med att klara av en RUTA i veckan. Det finns 36 ( TRETTIOSEX!!!) stycken!!!!
Hur många veckor går det på ett år sa ni?